Arbetsmiljo

Arbetsmiljö

AML - Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljöverket ger ut AFS - författningssamling, AFS <årtal> : <nummer>

Grunden i lagstiftningen finns i arbetsmiljölagen, AML, som bestäms av riksdagen. 
Arbetsmiljölagen ger de yttre ramarna för vad som gäller för miljön på jobbet. 

Arbetsmiljöverket har fått regeringens uppdrag att mer i detalj reglera vad som ska gälla. 
Detta görs genom , AFS - författningssamling, föreskrifter och allmänna råd som preciserar vilka krav som ska ställas på arbetsmiljön. 

Föreskrifterna kan till exempel gälla risker, psykiska och fysiska belastningar, farliga ämnen eller maskiner. 
De utarbetas i samarbete med arbetsmarknadens parter.

 

Lista på AFSar

* AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Länk
 Länk till "Systematiskt arbetsmiljöarbete" en vägledning

* AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning Länk OBS! Nytt namn 2009:2  1/4-2010

* AFS 1993:3 Arbete i slutet utrymme Länk

* AFS 1999:3 Bygg- och anläggningsarbete Länk
Planering och etablering
Arbetets utförande
Vissa särskilda arbeten
Skyddsnät
Stegar och arbetsbockar 

Exempel på byggnads- och anläggningsarbete är1.   schaktning,2.   markarbeten, 3.   byggnadsarbete, 4.   montering och nedmontering av prefabricerade element, 5.   inredning eller installation av utrustning, 6.   ändringar, 7.   renovering, 8.   reparationer, 9.   nedmontering, 10. rivning, 11. löpande underhåll, 12. periodiskt underhåll - måleri- och rengöringsarbeten,  13. dränering och  14. sanering. (AFS 2007:11)

* AFS 1990:12 Ställningar
Arbetsplan mer än 1,25 m
Skyddsräcke vid fallhöjd>2m, över- och mellanledare,
fotlist, skyddstak.

* AFS 1984:2 Bultpistoler

* AFS 1984:03 Spikpistoler 

* AFS 1998:1 Belastningsergonomi
Arbetsgivarens ansvar (förutsättningar, kunskaper), Byggherrar (hänsyn vid projekteringen)
Samordningsansvarig (övervakningsansvar), Övriga (tillverkare, importörer och upplåtare) 

* AFS 2000:1 Manuell hantering av bördor och laster.

* AFS 2000:4 Kemiska arbetsmiljörisker

* AFS 2003:2 Bergarbete

* AFS 2007:1 Sprängarbete
Riskfyllt arbete, sprängplan. Sprängbas ska utses 
Transport, föreskrifter om laddning etc., Regler för utrymning, bevakning, initiering 

* AFS 2004:3 Stegar och arbetsbockar 
Typkontroll ce-märkt, Anliggande stege 75 graders lutning.

* AFS 2006:1 Asbest
Vid rivning krävs tillstånd. Enstaka rivning, < 1 mantimme får göras utan tillstånd Utbildning krävs, Förebyggande av dammspridning 

* AFS 1981:14 Skydd mot skada genom fall

* AFS 1981:15 Skydd mot skada genom ras

* AFS 2003:6 Besiktningar av lyftannordningar

* AFS 2006:6  Användning av lyftanordningar och lyftredskap

* AFS 2005:18 Härdplaster

* AFS 1982:3 Ensamarbete 

=============================================================================

Allmänt

Byggherre

Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbete". 
Det är alltså en roll som en person eller ett företag har i samband med ett bygge. 

• Byggherren har det grundläggande ansvaret för att under förberedelsen av byggprojektet (planeringen och projekteringen) 

• Beakta arbetsmiljön under byggskedet. 

• Byggherren ansvarar också för att dokumenten förhandsanmälan, arbetsmiljöplan och dokumentation upprättas, 
   
• Utse en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering, utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet samordnas ur arbetsmiljösynpunkt, 
   
• utse byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet.

 

 

Förhandsanmälan

Beräknas arbetet pågå under längre tid än 30 arbetsdagar och där mer än 20 personer vid något tillfälle sysselsätts samtidigt eller om antalet persondagar beräknas överstiga 500 ska förhandsanmälan lämnas till Arbetsmiljöverket. 

Länk till blankett 

 

Arbetsmiljöplan

Länk till AMP-Guiden
En arbetsmiljöplan för hela objektet ska tas fram redan innan byggarbetsplatsen etableras.
Tas fram i ett tidigt skede 

Byggskedet – byggherren ska se till att en arbetsmiljöplan upprättas innan byggarbetsplatsen etableras

Det är byggarbetsmiljösamordnaren för planering och projektering (BAS-P) som i första hand ska se till att detta sker.

 

Byggherren eller en uppdragstagare som övertagit dennes ansvar har också ansvar för upprättandet av planen. 
Meningen är att arbetsmiljöplanen sedan ska användas under hela byggskedet. 
Det är byggarbetsmiljösamordnaren för utförandet (BAS-U) av arbetet som ska se till att den finns tillgänglig på byggarbetsplatsen så snart den etablerats och genomföra de anpassningar av planen som behövs.

 

En Arbetsmiljöplan skall enligt AFS 1999:3 10§ med tillägg 2008:16 upprättas om:

Arbetet kommer att pågå mer än 30 arbetsdagar och det vid något tillfälle kommer att vara mer än 20 personer sysselsatta eller det totala antalet persondagar överstiger 500 eller

något av nedanstående arbeten (i fortsättningen kallade för "arbeten med särskild risk") kommer att utföras

Tillexempel:  Risk för fall, Tunnlar, Brunnar, Spärning, Montering av tunga byggelement, passerande fordonstrafik, kemiska eller biologiska ämnen som medför fara för hälsa. Risk att begravas under jordmassor eller sjunka ned i lös mark.

Arbetsmiljöplanen ska inehålla

• De regler som ska tillämpas på byggarbetsplatsen. 
• En beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras. 
• En beskrivning av de arbetsmiljöåtgärder som vid bland annat riskfyllda arbeten ska vidtas under byggskedet för att arbetsmiljön ska bli bra: 
  
  
• Generellaregler och ordningsregler för arbetsplatsen.

 

Byggarbetsmiljösamordnare (BAS), kan delas in i två kategorier:

BAS-P = byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering

BAS-U = byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet

 

Arbetsskador och olycksfall.   Flest sjukdagar:

Trä-, anläggnings och betongarbetare har flest olycksfall 

1. Fallolyckor

2. Överbelastning

3. Föremål i rörelse 

 

 

Arbetssjukdomar

 

Muskler, skelett, bindväv 49 %

Nervsystem o sinnesorgan 15 %

Andningsorgan 14 %

Huden    9 %

Övriga  13 %

 

 

 

Arbetsmiljöagen

 

Skyddsansvar  innebär att man är skyldig att vidta åtgärder för att se till att arbetsmiljön blir tillfredsställande och att eventuella risker  elimineras, ofta juridisk person

Straffansvar    då någon brutit mot en bestämmelse som är belagd med straff 

 

Tillsyn - Arbetsmiljöinspektionen    (Arbetsmiljöverket)
  Bevakning av att lag och föreskrifter följs bl a genom besök på företag. Rätt att kräva upplysningar.Kan utfärda förbud och  förelägganden. Tystnadsplikt. Straffrättsligt ansvar och påföljd. Arbetsgivarens rätt att överklaga beslut

 

Systematsiskt arbetsmiljöarbete

1 § Dessa föreskrifter gäller för alla arbetsgivare. Med arbetsgivare likställs de som hyr in arbetskraft 

2 § Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas i dessa föreskrifter arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås 

 

 

Att i det dagliga arbetet fatta beslut och genomföra åtgärder så att de anställda varken skadas, blir sjuka eller far illa
Risker upptäcks och åtgärdas
Riskbedömning, Åtgärder (handlingsplan). Arbetsmiljöpolicy (<10 anställda, lägre krav),
Dokumentatation 
SAM Status 1. Saknas 2. Påbörjat 3. Fungerar 4.Fungerar och ger effekt. 

Projekteringsansvar

Länk ADI 583  - Checklista för projekteringsansvar
        – en hjälpreda för byggherrar och projektörer att planera bra arbetsmiljö 

 

Byggherre och projektör har ansvar för:

• Att projekteringen möjliggör en god arbetsmiljö under hela brukstiden
• Att beakta arbetsmiljöaspekter i byggskedet
• Att förebygga farliga och olämpliga fysiska belastningar under bygg- och bruksskedena

 

==============================================================================

Arbetsplatsens utformning

Läs AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning   -   Ett antal regler har samlats i en föreskrift:

Belysning                             -  Belysning (utformning, anpassning, förflyttning)
                                                Ljuskällor – utformning, ändamålsenlighet
                                                Ej besvärande flimmer

Ventilation och luftkvalitet      - Tillräcklig mängd
                                                Rätt placering av intag
                                                ”Fri” från luftföroreningar
                                                Ej besvärande drag
Uteluftsintag, renhet, drag.
Frånluft, cirkulation, frånluft ska renas.
                                                Drift- och underhållsinstruktioner. Kompetent personal                                                Regelbunden kontroll – underhåll. Ska dokumenteras

Larm och utrymning

 Arbetslokaler Höjd etc. handikapanpassning, halkrisk

Personalutrymmen

Buller och akustik

El - får ej orska skada

VA    - för spolning, avrinning, - Golvbrunn. Tillgång till dricksvatten

Golv, väggar, tag, fönster, dörrar, portar  - avskärmning mot instrålning

Transportvägar, Gångar, korridorer, trappor och fasta stegar - hiss kan krävas, Trappsteg och trösklar ska  undvikas.

Varumottag, kajer och ramper, lastöppningar - bortförande av avgaser. Öppningar i golv ska undvikas.

Skyddsanordningar, Nödutrustningar. - Skyddsräcken, Nödbelysningar, Nöddusch, ögondusch (tempererat v)

Larm och utrymmning  - inga hinder, utåtgående dörrar. Brandsläckningsutrustning ska markeras. Detektorer.
om nödvändigt automatisk brandsläcknings utrustning.

Personalutrymmen, Klädutrymmen - Möjlighet att låsa, Omklädningsrum, vid behov kunna torka arb.kläder.

Tvätt dusch toa -

Mat och pausutrymme, vil och jour rum - 

 

=================================================================================

AFS 1999:3 Bygg- och anläggningsarbete

Länk till 1999:3 

Varje arbetsgivare har arbetsmiljöansvar för sina anställda. Samtliga på arbetsplatsen är skyldiga att medverka i det gemensamma skyddsarbetet.  Arbeten med särskilda risker ska utredas av varje arbetsgivare inför varje entreprenad och konsultuppdrag och särskilt beaktas vid fastställande av uppdragets specifika arbetsmiljöplan som kompletterar denna plan.  

 

Projektering   Byggherren ska sammordna projektering.
vid projektering uppmärsamma arbetsmiljön under byggskedet
Utformning, konstruktioner,  produkter, installationer, inredning.

Gäller arbetstagare, arbetsgivare, ensamföretagare.

Gäller alla typer av lokaler. (ej utformning av arbetslokaler)  

Underhåll, men ej drift.

 

Skyddsombud

Länk ADI 314 - Skyddsombud

Företräder arbetskamraterna

Normalt utses skyddsombud på tre år av den fackliga organisation som har kollektivavtal med arbetsgivaren. 
Om det inte finns något kollektivavtal kan arbetstagarna själva välja skyddsombud och meddela arbetsgivaren 

Skyddsombud om mer än 5 sysselsatta

Huvudskyddsombud om flera skyddsombud

Regionalt skyddsombud om skyddskommitté inte finns

Skyddskommitté om mer än 50 arbetstagare

 

 

Skyddsronder, Arbetsmiljöronder, Miljöronder, Arbetsplatsträffar.

 

Om skyddsombudet anser att det finns brister i arbetsmiljön, kan han eller hon begära att arbetsgivaren sätter in åtgärder. Arbetsgivaren är skyldig att svara omgående på en sådan begäran. 

Om skyddsombudet anser att en anställds liv eller hälsa är i fara ifall den fortsätter med en viss arbetsuppgift, kan skyddsombudet avbryta arbetet.

 

Byggherren ska utse en ByggArbetsmiljöSamordnare (B.A.S)

 

I alla byggprojekt behöver beställaren utse en person som arbetar med arbetsmiljösamordning i dels planeringsfasen, dels under utförandet.
Kunskapskrav: Erfarenhet, Utförande, Samordning, ledning, styrning, Projektering, en hel del övriga kunskaper.

Reglerna för byggarbetsplatser och fasta driftställen: 

 

• Byggherren skall redan vid planeringen beakta arbetsmiljösynpunkter. 

• Byggherren skall utse byggarbetsmiljösamordnare: 

- för planering och projektering , BASp 

- för utförandet av arbetet, BASu 

• Byggherrens arbetsmiljöansvar kan genom skriftligt avtal överlåtas till en självständig uppdragstagare (total- eller generalentreprenör). 

• Vissa skyldigheter som förhandsanmälan, arbetsmiljöplan och annan dokumentation regleras numera direkt i arbetsmiljölagen. 

• Samråd ska ske mellan samordningsansvarig och byggarbetsmiljöansvarig vid ombyggnad på befintligt driftställe. 

 

Länk - vem är ansvarig

Byggherren (BASU) ansvarar för

 

• dokumenten förhandsanmälan, arbetsmiljöplan och dokumentation upprättas,
• utse en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering,
• utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet samordnas ur arbetsmiljösynpunkt,
• utse byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet.

 

BASP För planering och projektering (P)
Uppdragsspecifika arbetsmiljöplaner ska skickas till BasP för godkännande.

Tidplanering
Arbetsmiljöplan
Planera projektdokumentation
Uppdatering
Projekteringssamordning

BASU För utförande (U)
Samordningsansvar - Byggherren, kan överlåtas. Anslag om vem som har samordningsansvaret.
Se till att det finns personalutrymmen, Arbetsmiljöplan finns tillgänglig. Förhandsanmälan
Organisera en gemensam skyddsverksamhet. Åtgärder - endast behöriga personer till arb.pl.
Se till att maskiner etc. är besiktade och kontrollerade, att förare har tillräklig kompetens.

Tidplanering detalj Förfina och hålla arbetsmiljöplan aktuell Dokumentation Uppdatering

Byggplatssamordning

B.A.S kan vara byggherren själv eller någon annan

Dokumentation:

 

Byggherren ska se till att dokumentation görs av sådant som är av betydelse för säkerhet och hälsa vid drift, underhåll, ändring och rivning när arbetena avslutas.

Förändringar som ägt rum under byggskedet ska dokumenteras

Överlämnas till en ev ny innehavare av objektet 

Straffsanktionerat!

 

Arbetsmiljöplan - AMP

Länk 

 

 

Riskfylda arbeten

 

Förhandsanmälan
* När arbetet beräknas pågå längre än 30 dagar och sysselsätta mer än 20 man samtidigt

 

=======================================================================================

Hälsorisker till följd av exponering för mikroorganismer vid arbete i reningsverk
VA - Forsk rapport  Nr 2005-07 

 

Länkar:

Arbetsmiljöverket AFS 1984:15   berör VA - AVLOPPSANLÄGGNINGAR

Svenskt vatten 2005-07 - Hälsorisker till följd av exponering för mikroorganismer vid arbete i reningsverk

Röda zoner höjer säkerheten på Stockholm Vatten - Värsta områdena ur arbetsmiljösynvinkel.

 

Avloppsvatten innehåller mikroorganismer som kan framkalla inflammation eller infektion. De vanligaste hälsoeffekterna bland reningsverksarbetare är symtom från mag-tarmkanalen och  luftvägarna.  

 

Viktigt känna till:  Svavelväte är en giftig gas som snabbt kan resultera i medvetslöshet och död. 
Svavelväte har en karakteristisk lukt, men gasen bedövar snabbt luktsinnet. 

Metan är en luktlös gas som kan tränga undan luftens syre med kvävningsrisk som följd. 
Metan och svavelväte kan dessutom vid höga halter bilda explosiva blandningar med luft. 

Ammoniak är en giftig gas som dessutom är kraftigt irriterande på ögon och luftvägar.

Aerosoler (små partiklar i luften, kan vara vätskepartiklar, fasta partiklar (damm) kan bildas vid spolning, rör om kraftigt eller luftar avloppsvattnet. D
en aerosol, som bildas kommer på grund av materialets natur att innehålla bakterier och andra mikroorganismer I aerosolerna fnns bakterier och endotoxin

Sjukdomsframkallande mikroorganismer som virus, t.ex. Enterovirus och bakterier, t.ex. Salmonella och Campylobakter, finns i förhållandevis små mängder i avloppsvattnet. Exponering för parasiter som Giardia lamblia har påvisats bland  eningsverksarbetare, men förekomsten av dessa parasiter är låg i Sverige.

Vanligaste hälsoeffekter bland reningsverksarbetare
Problem m. magtarm kanalen, torrhosta, etc.. Viss smittorisk t ex för sjukdomar som stelkramp och polio.

Skydda sig mot aerosoler

Säkerhetsåtgärder: personlig skyddsutrustning, sele, fallskydd, vakt, lufta tunneln minst ett dygn i förväg

Säkerhetsåtgärder  i samband med nedstigning i avloppstunnlar ? 
Vid arbete i tunnlar och ledningar kan det vara nödvändigt med speciella säkerhetsarrangemang, som t ex radioförbindelse. 
Det är viktigt att den som fungerar som vakt, sköter livlina m m, förutom egen skyddsutrustning också har tillgång till och kunskap om användning av räddningsutrustning, som t ex lyfthjälpmedel som medger snabbt och säkert ingripade vid en eventuell nödsituation

Exempel på arbete då skriftliga hanterings- och skyddsföreskrifter kan behövas är särskilt riskfyllda arbeten som:

- arbete i utrymme där syrebrist, giftig eller explosiv gas kan förekomma, 
   t ex rötkammare med anslutande utrymmen, pumpgrop, avloppsbrunn eller liknande utrymmen

- arbete i vattenförande ledning eller annat utrymme där stor vattenföring kan förekomma, t expumpgrop

- arbete där starkt frätande kemikalier hanteras

- arbete i smittreningsanläggning på sjukhus.

13 § Vid risk för direktkontakt med avloppsvatten, avloppsslam och latrin skall så långt
möjligt skyddshandskar och annan erforderlig personlig skyddsutrustning användas.

14 § Arbetsgivare skall erbjuda arbetstagare skyddsvaccination om det behövs.

 

De symtom som oftast rapporteras är symtom från magtarmkanalen, trötthet, huvudvärk, ledvärk samt övre och nedre luftvägssymtom. Akuta symtom med feber och frossa, torrhosta, muskel och ledvärk förekommer bland reningsverksarbetare.Symtomen försvinner i regel till nästa dag och efterlämnar inga men. 

Liknande symtom som förekommer bland reningsverksarbetare (t.ex. symtom från luftvägar, toxiskpneumoni och ovanlig trötthet) har rapporterats i högre grad bland personer i yrkesmiljöer där aerosoler med organiskt damm förekommer (t.ex. lantbruksmiljö, bomullsindustri och trähantering). Dessa dammaerosoler innehåller också endotoxin vilket talar för att det finns ett samband mellan exponering för endotoxin och utveckling av dessa symtom.

Risker som kan förekomma

 

• maskiner, lyftanordningar m m, vilka kan innebära risker av mekanisk art. 

 

• Fallolyckor och drunkning på grund av att det i anläggningarna förekommer bassänger,pumpgropar och liknande i stor utsträckning.
   
• Buller,  i form av maskiner. Fallande vatten

 

 

• Tunga lyft och dåliga arbetsställningar förekommer bl a i samband med hämtning och transport av latrinkärl samt vid hantering av kärlen i latrinanläggningarna. Dåliga arbetsställningar förekommer också på grund av trånga utrymmen i t ex nedstigningsbrunnar.

 

• Det är också angeläget att verksamheten planeras och ordnas med beaktande av de kemiska hälsorisker som kan förekomma, t ex att nödduschar och möjlighet till ögonspolning finns där arbete med frätande kemikalier pågår.

smutsiga och rena utrymmen så långt som möjligt hålls avskilda från varandra 

Röd Zon

 

Stockholm Vatten har gjort en omfattande riskbedömning av sina reningsverk och avloppsanläggningar och delat in vissa områden i röda zoner. För att få arbeta där krävs bland annat dokumenterad utbildning och skyddsutrustning. 

 

Exempel på arbeten i Röd Zon
In och utloppstunnel, tömd ej renspolad bassäng, förluftning, sandfilter, samt tömd rötkammare.

Ensamarbete får ej förekomma

 

Kan förekomma Svavelväte, Metangas, Koldioxid. 

Länk - Röd zon höjer säkerheten på Stockholm Vatten

• För att få vistas i en röd zon krävs en grundläggande utbildning på en halv dag
  
  
• Man försöker bygga bort eller kapsla in arbetsmiljöproblem.

 

• Det krävs skyddsutrustning som till exempel fallskydd, hjälm, handskar och helmask med filter. 
   
•  Ska man gå ner i tunnlarna får man ha på sig heltäckande kloakdräkt. Tunnlarna luftas ett dygn före nedstigning för att få in frisk luft. 

 

• Personalen har  gasmätinstrument med sig och ibland även kemiska syrgasapparater och räddningsflotte. 

 

• Tunnelvakter placeras också vid in- och utgångarna och nedstigningar och utrymningsvägar kontrolleras. 

 

• Trafiken ovan jord kan också behöva spärras av och väderprognoser kontrolleras ifall det är risk för regnskurar som kan svämma över tunnlarna. 
  
  
• Inför varje arbete i en röd zon gör arbetsledaren en säkerhetsplanering. 
  En checklista fylls i, till exempel att bassängen är tömd och att maskiner och el stängts av.
  
  
• Efter arbetet städas utrymmen och utrustning ses över, Personlig hygien är viktig. 
 

 

 

 

==========================================================

JB	1970:994	Jordabalken
VägL	1971:948	Väglagen
PBL	1987:10	Plan- och bygglagen
BVL	1994:847	Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m.
KontL	1966:314	Lag om kontinentalsockeln
KultL	1988:950	Lag om kulturminnen m.m.
StbyggFo	1988:1229	Förordningen om statliga byggnadsminnen m.m.
BanL	1995:1649	Lag om byggande av järnväg
BanFo	1995:1652	Förordning om byggande av järnväg
ArtFo	2007:845	Artskyddsförordningen
MB	1998:808	Miljöbalken
HushFo	1998:896	Förordning om hushållning med mark- och vattenområden m.m.
MfvshFo	1998:899	Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
EgenkFo	1998:901	Förordning om verksamhetsutövares egenkontroll
SamrådFo	1998:904	Förordning om täkter och anmälan för samråd
MKBFo	1998:905	Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar
MsankFo	1998:950	Förordning om miljösanktionsavgifter
AnmVtn	1998:1388	Förordning om vattenverksamhet
OmrskFo	1998:1252	Förordning om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
MknlFo	2001:527	Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft
MknfFo	2001:554	Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten
AvfFo	2001:1063	Avfallsförordning
LstFo	2007:825	Förordning med länsstyrelseinstruktion
VtnFo	2004:660	Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön

Naturvårdsverkets föreskrifter, allmänna råd och handböcker

NFS Biotop	1995:4	Biotopskydd
NFS Kembek	1997:2	Spridning av kemiska bekämpningsmedel
NFS Art	2009:10	Artskydd
NFS Fisk	2002:6	Fiskvatten som ska skyddas
NFS Täkt	2003:1	Täkter
NFS Natura	2003:17	Natura 2000.
NFS Vätska	2003:24	Skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor
Handbok Natura	2003:9	Natura 2000 i Sverige
NFS Avfall	2004:4	Hantering av brännbart avfall och organiskt avfall
NFS Trpt	2005:3	Transport av avfall
NFS Skada	2005:17	Påtaglig skada av riksintresse
NFS Natur	2007:1	Naturområden som avses i 7 kap. 27 § miljöbalken
NV MKB	2009:1	Miljöbedömning planer
NV Strand	2009:4	Handbok strandskydd

Skogsvårdstyrelsens föreskrifter

Skog AR

2000:1

Skogsstyrelsens allmänna råd till 7 kap 11§ miljöbalken och 6§ förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Vägverkets föreskrifter

VVFS MKB Samråd

2007:223

Vägverkets föreskrifter om samråd och miljökonsekvensbeskrivningar m.m. i förstudier. vägutredningar och arbetsplaner

I guiden behandlas inte kemikaliehantering närmare utan läsaren förutsätts känna till - eller ta reda på - sitt ansvar för brandfarliga vätskor, köldmedium, PCB, brandfarliga och explosiva varor. Inte heller behandlas myndighetsinterna regler eller ansvar för fel i myndighetsutövning.