Dimensionering

Här kommer lite räkneexempel för dimensionering av dammar. Ledningskapacitet osv.
Det här ska vara så enkelt som möjligt.
Svenskt vatten Publikation P83, P90. - Rationella Metoden.
Bra länkar
Vägverket Publ. 2008:61 VVMB 310 Hydraulisk dimensionering
Vägverket Publ. 2003:103 Vägdikenas funktion och utformning
Alfa rör Projektering
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
area2.jpg
Hur mycket vatten rinner från ett område ner till tillexempel en damm eller ledning.
Ett avrinningsområde kan delas in i ett rektangulärt område.För att beräkna rinntid Måste man ta hänsyn till att olika hårda/mjuka ytor leder bort vatten olika fort, det blir olika förluster i form av avdunstning och infiltration i marken. Det är 

Avrinningskoficienten = φ som beskriver förhållandet mellan nederbörd och avrinning. (se tabell längre ner)
 
Ett område har en Area. Med Avrinningskoficienten φ får man fram en Reducerad area
Ared=φ · A
 
Om marken vore av teflon vore φ = 1, Dvs. hela arean bidrar till avrinning.
φ=0.5 dvs. hälften av nederbörden kommer fram till avrinningspunkten.
 
Den maximala andelen av ett avrinningsområde som kan bidra till avrinningen. 
  • exploateringsgrad (se tabell)
  • hårdgörningsgrad (se tabell)
  • områdets lutning
  • regnintensiteten (se tabell)

ju större lutning och ju högre intensitet, desto större avrinningskoefficient.
 

Inom urbanhydrologin, för t.ex. dimensionering av dagvatten-system, är regnförlopp/statistik i kort tidsskala (ex. 10-minuter upp till ca. 2 h) av primärt intresse.

Innefattar avrinningssystemet tröga förlopp (magasinering) blir också statistik för längre regnvaraktigheter (6-24 h) viktiga att ta hänsyn till.

 
Rationella metoden
Rationella metoden är tillämplig vid beräkningar i urban miljö med stor andel hårdgjorda snabbavrinnande ytor. Metoden används för att beräkna ett avrinningsområdes maximala toppflöde och används mest för att beräkna flöden till dagvattenledningar, diken och andra dagvattenanordningar.

Krav
• Regnets varaktighet sätts till den erforderliga rinntiden för att hela avrinningsområdet skall medverka till vattenföringen i beräkningspunkten.
• Området är i det närmaste rektangulärt.
• Området är i det närmaste homogent.
• Området är begränsat till maximalt ca 100 ha.
* Rinntiderna inom olika delområden får inte variera för mycket
* Avrinningskoefficienter med samma värde bör vara jämnt utspridda över området
 
Rationella metoden bör inte användas för regn med större varaktighet än 10 minuter eller för inhomogena områden.
Uppfylls inte ovanstående villkor kan området delas in i delområden, som vart och ettuppfyller villkoren. Därefter sker en sammanvägning av beräknade vattenföringar till summerad maximivattenföring.
 
1. Bestämm regnets Varaktighet
2. Bestämm Rinntid  (vattenhastighet)
 
Varaktighet på regnet = ungefär lika med rinntiden

Koncentrationstid  = Den tid det tar för vattnet att ta sig
            från den hydrologiskt mest avlägsna
           punkten till mätpunkten 

Varaktigheten hos regnet bestäms av koncentrationstiden 
 
koncentrationstiden = varaktigheten på det dimensionerande regnet. 
Återkomsttider är vanligen 2-5 år men längre återkomsttider används för större och viktigare anläggningar.
Vid beräkning av flöden med rationella metoden antas att ”hela området medverkar”, vilket innebär att maximal avrinning erhålls vid en regnvaraktighet som är lika med den tid det tar för en vattenpartikel, inom det betraktade området, att nå beräkningspunkten, den s.k.koncentrationstiden.
Sedan används den regnintensitet som har en varaktighet = ovanstående transporttid 

Rationella metoden

Rationella metoden bör endast användas på mindre områden, < 100 ha.

Rationella metoden
Q=A*φ*I
Q= Dimensionerande flöde l/s, ha (liter i sekunden och hektar)
 
A= avrinningsytans storlek [ha]
 
I = i(Tr) Dimensionerande regnintensitet (l/s, ha)
Tr=Regnvaraktighet = områdets koncentrationstid i minuter
Områdets koncentrationstid = den tid det tar för regnet som fallit längts bort på avrinningsområdet att nå punkten där man vill beräkna det dimensionerade flödet

φ = Avrinningskoeficienten (uttalas fi )
 
medelregnintensitet vid vald återkomsttid och varaktighet (ex. 5 års regn i 10 minuter)
Regnintensitet l/s * ha (liter i sekunden gånger hektar), slå upp i tabell.
om man räknar med Z-värden är formeln 2.78 * (a+ Z*b) *c se sverige Z-karta eller titta i min tabell.

Tid/area metod

För större områden, eller områden med flera olika delareor

Vid sammanlagring av delområden med individuella koncentrationstider/avrinningskoefficienter/areor

 

Dela in området i delareor.

• Bestäm dimensioneringspunkten för varje delarea.

• Gör ett tid-area tabell för varje delarea.  effektiv area, dvs verklig area

• Summera alla TA diagram för att få hela områdets totala TA diagram.

• Förskjut totala TA med dt och beräkna differansen.

• Den maximala differansen är den största bidragande arean för ett regn med varaktigheten dt.

 

Rinntiden 

P90 sidan 22.
Vattenhastighet och Rinntid

Typ av ledgning Hastighet (m/s)
Ledning i allmänhet 1,5
Tunnel och större ledning 1
Dike och rännsten 0,5
Grunda diken 0,2 Max 300 m
Mark 0,1 Max 100 m

Man kan även beräkna rinntider med Mannings formel

Exempel
Kvadratiskt, diagonal 600 m mark= v = 0.1 m/s 
Rinntid = sträcka / hastighet  => 600/ 0.1= 60.000 sek. = 1 tim, 40 min
t= s/v
 
Beräkna rinntiden för ett område som till 1/3 består av tunnel, 1/3 dike och 1/3 mark. 
Hela sträckan är 900 m.  (300 m tunnel, 300 m dike, 300 m mark)
Tunnel=1.0  Dike= 0.5  Mark = 0.1 900 m

300 300 300

----- + ----- + ----- = 3900 sek / 60 = 65 minuter
1 0,5 0,1

 
Qdimensionerat flöde (l/s) = Area (ha) * Avrinningskoficient * Regnintensitet (l/s, ha)  
Qdim = A * φ * i(tr)

Har du flera olika typer av material får du räkna ut en sammanslagen avrinningskoficient
     (A1 * j1 + A2 * j2  + … Anjn )
  =  ______________________
              (A1 + A2 + … An )
Area1*Avrinningskoficient1 + Area2*avrinningskoficient2 ... osv.... 
Area1 + Area2 + osv...

räkne exempel
Tak - A1 = 10% ⱷ=0.9 
Asfalt - A2 = 50% ⱷ=0.8
Park - A3 = 40% ⱷ=0.1
Rik vegetation
ⱷ=0.1*0.9 + 0.5*0.8 + 0.4*0.1
1
1=100%

Räkna om l/s,ha till mm/m

24x3600

3600 innebär omräkning timme till sek.......

φ Avrinningskoficient (exploateringsgrad)

Material - Ytor Avrinningskoficient φ


Tak 0,9
Betong- och asfaltsyta, berg i dagen stark lutning 0,8
Stensatt yta med grusfogar 0,7
Grusväg, starkt lutande bergigt parkområde
utan nämnvärd vegetation 0,4
Radhus, Kedjehus, Öppet byggnadssätt flerfamilshus 0,4
Berg i dagen i inte alltför stark lutning 0,3
Villor, tomter mindre än 1000 m² 0,25
Grusplan och grusad gång, obebyggd kvartersmark 0,2
Parkmark m rik vegetation samt kuperad bergig skogsmark 0,1
Odlad mark, gräsyta, ängsmark mm 0-0,1
Flack tätbevuxen skogsmark 0-0,1
avrinningskoefficienter 
Yta/markslag Avrinningskoefficient
Vägyta/asfalt 0,6
Jordbruksmark/natur 0,05
Banvallsområdet 0,2
Handelsområdet 0,5

Avrinningskoefficienten kan även beskrivas somområdets magasineringsförmåga
 

Material - Byggnader


Avrinningskoficient
φ

Flacka områden Kuperade Områden
Slutet Byggnadssätt, ingen vegetation 0,7 0,9



Slutet byggnadssätt med planterade gårdar,
ind.- och skolomr. 0,5  0,7



Öppet byggnadssätt (flerfamiljshus) 0,4 0,6
Radhus, kedjehus 0,4 0,6
Villor, tomter <1000 m2 0,25 0,35
Villor, tomter >1000 m2 0,15 0,25

Exempel:   Flackt område, Radhus =>  Avrinningskof. φ = o.4

Regnintensitet

Svenskt Vatten P90, Bilaga 1 - Lokala intensivitets-varaktighetskurvor
Exempel Stockholm 1907-1946
2 års regn 10 minuter 130 l/s,ha
5 års regn 10 minuter 180 l/s, ha 
10 års regn 10 minuter 225 l/s, ha
5 års regn 20 minuter 129 l/s, ha
Det är vanligt att man räknar på 10 års regnm 10 minuter.
Återkomsttider
Dimensionering för fylld dagvattenledning
Områdestyp DAGVATTEN KOMBINERAD MARKNIVÅ KÄLLARNIVÅ

LEDNING LEDNING FÖR DV.LEDN FÖR KOMB.LEDN.
Ej instängt område



utanför citybebyggelse 1 år 5 år 10 år 10 år





Ej instängt oimråde



inom Citybebygglse 2 år 5 år 10 år 10 år





Instängt område



Utanför Citybebygelse 5 år 10 år 10 år 10 år





Instängt område



Inom Citybebygelse 10 år 10 år 10 år 10 år
Med 10-min regn med återkomsttid 10 år avses att mängden nederbörd med 10 minuters varaktighet uppnås eller överskrids i genomsnitt en gång vart 10:e år. 
Sannolikheten att ett 10-års regn inträffar nästa år, eller vilket enskilt år som helst, är 10 %.
Exempel:   Flakt område 
Räkneexempel
Area A = 2 ha
Asfalt  φ = 0,8
Regnint I(tr) = 225 l/s,ha 
Qdim = A * φ * i(tr)   =>   Qdim = 2 * 0,8 * 225  => 360 l/s kommer att rinna till diket
=======================================================================
Dagvattnet kan avledas i två separata system: 
• orent dagvatten (exv. från trafik- och parkeringsytor)
• rent dagvatten (exv. från tomtmark)
=======================================================================
Rationella metoden.
Vid beräkning av rationella metoden antas att hela området bidrar till avrinning.
Koncentrationstid = Maximal avrinning blir efter den tid det tar vattnet att nå avriningspunkten
koncentrationstiden är den tid det tar att koncentrera all avrinning till en punkt
Regnets varaktighet = områdets koncentrationstid
Avrinningskoefficienten beror av avrinningsområdets hårdgörningsgrad, lutning samt av regnintensiteten
 
Difus avrinning.
Sammansättningen och volymen av det vatten som rinner av från land beror till stor del på hur marken används, om marken är bevuxen eller om det exempelvis finns hårdgjorda ytor.
Det antas att allt regn som faller på hårdgjorda ytor blir till avrinning och regn som faller på andra ytor infiltrerar.
Man behöver alltså inte räkna med avrinning från skog och andra mjuka ytor. Det är så långsam avrinning att det ej är dimensionerande.
 

Rörets råhetsvärde

se Colebrooks diagram
Olika ledningar har olika råhet - bruksrören skrovlighet (invändiga ojämnhet) - sandråhet.
Enligt Svenskt Vaten P90 - Ledning i drift
Material K-värde
Betong 1.0
Gjutjärn 1.0
Stål 1.0
PE, PVC 0.2
 
ekvivalent sandråhet (ke) (wikipedia)
Rörmaterialke
Släta plaströr (d<200 mm) 0,01 mm
Släta plaströr (d>200 mm) 0,05 mm
Rör av aluminium, koppar, mässing, glas 0,1-0,2 mm
Galvaniserade järnrör 0,15 mm
Gjutjärnsrör 0,25 mm
Tegelrör (släta-skrovliga) 0,3-0,7 mm
Betongrör (släta-skrovliga 0,4-1,2 mm
Järn och stålrör (rostiga) 0,5-2,0 mm
Korrugerade plaströr 1,45-4,10 mm

Rörens skrovlighet ökar med åldern.
========================================================================

Beräkning av dränvattenflöde

Dräneringsledningar bortleder nedträngande yt- och grundvatten.
  • Mängden nedträngande ytvatten är liten. 
  • Då grundvatten skall dräneras kan vattenmängderna bli stora
Man får räkna med extra tillskott av dränvatten förutom vanlig dagvattenavrinning från ytan.
Typ av mark med källare
utan källare

Max Medel Max Medel
Lera, Silt 0.03 0.01 0.09 0.03
Morän, finsand 0.3 0.1 0.9 0.3
Friktionsmaterial 1.0 0.00 3.0 0.00
 
Enligt ATB Väg kapitel D. 
Bör Dränledning ligga minst 0.3 meter under vägens terrassyta.
Rördimension Rörledningar till dränering av en överbyggnad skall ges erforderlig dimension, och nominella
innerdiametern skall vara minst 100 mm. Rör skall vara i raka längder och ha slät insida. Dräneringsledningar för dränering av gång- och cykelvägar och jordbruksmark i anslutning till vägområdet får även vara på rulle och invändigt korrugerade.
Minsta längslutning skall vara 5 ‰.
Ledningslängder får högst vara 400 m utan utlopp
Rensbrunnar med minsta nominella innerdiameter 160 mm skall placeras vid brytpunkter i plan och profil. Avstånden bör inte överstiga 100 m. Dränbrunnar skall förses med sandfång, utan vattenlås.
Dränledning ansluts till dagvattenledning via brunn med sandfång eller till öppet dike. Brunnar anordnas med ett inbördes avstånd av ca 100 m.
 
Länk 1 Länk 2 Länk 3 Länk 4 Länk 5
sv-vatten Sv-vatten Byggahus Vattenavloppinfo Vägverket
 

Regnintensitet med Z-värden

i(tr, Z) = 2,78 M (a + Z M b) M c
där i(tr, Z) = regnintensitet för valfri ort i Sverige [l/s M ha]
Z = regional parameter
t r = regnets varaktighet [h]
a, b, c = parametrar för vanliga typfall.
a = 1,7 M T 0,47 – T-1
b = 0,32 – 0,72 M (T+3)-1
c = [1 + 0,1 M (tr – 0,167) / (tr – 0,157)] M tr-0,72
T = återkomstid i månader
























Tabell 2. Värden för parameter a och b för olika återkomsttider. (P90 s.19)
Återkomsttid, T Konstanter
[månader] a b
12 5,38 0,272
24 7,53 0,293
60 11,63 0,309
120 16,12 0,314























































c är en parameter som beror av regnets varaktighet.
Tabell 3. Värden för parametern c för olika regnvaraktigheter. (P90 s.19)

tr [min] 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60
c 3,62 2,96 2,41 2,06 1,81 1,62 1,47 1,35 1,25 1,17 1,1
tr [h] 1 1,5 2 3 4 6 8 12 16 20 24
c 1,1 0,821 0,667 0,499 0,405 0,303 0,246 0,184 0,149 0,127 0,112

Det har varit lite händelselöst här

 

Gör din egen Egen hemsida, prova gratis

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)