Diverse anteckningar om Vatten och Avlopp
Tabeller-Formler
VA omvanligstabell
liter/sekunde x hektear
|
1 l/s, ha
|
0,36 mm/h | ||
| 1 l/s, ha | 0,1 um/s | ||
| 1 mm | 10 m3/ha | ||
| 1 mm/h | 2,78 l/s, ha | ||
| 1 um/s | 10 l/s. ha | ||
| 1 m3/ha | 0,1 mm | ||
10 liter vatten på en kvadratmeter (motsvarar 10 mm regn på en kvadrat).
Regnintensitet z-värden
x
x
x
| Ale | ||||
| Alingsås | ||||
| Alvesta | ||||
| Arboga | ||||
| Arvika | ||||
| Askersund | ||||
| Avesta | ||||
| Bengtsfors | ||||
| Berg | ||||
| Bjuv | ||||
| Boden | ||||
| Bollebygd | ||||
| Bollnäs | ||||
| Borgholm | ||||
| Borlänge | ||||
| Borås | 22 | |||
| Botkyrka | ||||
| Bromölla | ||||
| Burlöv | ||||
| Båstad | ||||
| Danderyd | ||||
| Degerfors | ||||
| Eda | ||||
| Ekerö | ||||
| Eksjö | ||||
| Emmaboda | ||||
| Enköping | ||||
| Eskilstuna | ||||
| Eslöv | ||||
| Fagersta | ||||
| Falkenberg | ||||
| Falköping | ||||
| Falun | ||||
| Filipstad | ||||
| Finspång | ||||
| Flen | ||||
| Forshaga | ||||
| Gagnef | ||||
| Gislaved | ||||
| Gnesta | ||||
| Gnosjö | ||||
| Gotland | ||||
| Grums | ||||
| Gällivare | ||||
| Gävle | ||||
| Göteborg | 25 | |||
| Götene | ||||
| Habo | ||||
| Hagfors | ||||
| Hallsberg | ||||
| Hallstahammar | ||||
| Halmstad | 28 | |||
| Hammarö | ||||
| Haninge | ||||
| Haparanda | ||||
| Heby 1) | ||||
| Hedemora | ||||
| Helsingborg | 18 | |||
| Herrljunga | ||||
| Hjo | ||||
| Hofors | ||||
| Huddinge | ||||
| Hudiksvall | ||||
| Hultsfred | ||||
| Hylte | ||||
| Håbo | ||||
| Hällefors | ||||
| Härjedalen | ||||
| Härnösand | ||||
| Härryda | ||||
| Hässleholm | ||||
| Höganäs | ||||
| Hörby | ||||
| Höör | ||||
| Järfälla | ||||
| Jönköping | 18-20 | |||
| Kalix | ||||
| Kalmar | 11 | |||
| Karlshamn | ||||
| Karlskoga | ||||
| Karlskrona | 12 | |||
| Karlstad | 17 | |||
| Katrineholm | ||||
| Kil | ||||
| Kinda | ||||
| Kiruna | ||||
| Klippan | ||||
| Knivsta | ||||
| Kramfors | ||||
| Kristianstad | ||||
| Kristinehamn | ||||
| Krokom | ||||
| Kumla | ||||
| Kungsbacka | ||||
| Kungsör | ||||
| Kungälv | ||||
| Kävlinge | ||||
| Köping | ||||
| Laholm | ||||
| Landskrona | ||||
| Lekeberg | ||||
| Leksand | ||||
| Lerum | ||||
| Lessebo | ||||
| Lidingö | ||||
| Lidköping | ||||
| Lilla Edet | ||||
| Lindesberg | ||||
| Linköping | ||||
| Ljungby | ||||
| Ljusdal | ||||
| Lomma | ||||
| Ludvika | ||||
| Luleå | ||||
| Lund | ||||
| Lycksele | ||||
| Lysekil | ||||
| Malmö | 12 | |||
| Malung-Sälen | ||||
| Mariestad | ||||
| Mark | ||||
| Markaryd | ||||
| Mellerud | ||||
| Mjölby | ||||
| Mora | ||||
| Motala | ||||
| Mullsjö | ||||
| Munkedal | ||||
| Mölndal | ||||
| Mönsterås | ||||
| Mörbylånga | ||||
| Nacka | ||||
| Nora | ||||
| Nordanstig | ||||
| Nordmaling | ||||
| Norrköping | ||||
| Norrtälje | ||||
| Nybro | ||||
| Nykvarn | ||||
| Nyköping | ||||
| Nynäshamn | ||||
| Nässjö | ||||
| Olofström | ||||
| Orust | ||||
| Osby | ||||
| Oskarshamn | ||||
| Ovanåker | ||||
| Oxelösund | ||||
| Partille | ||||
| Perstorp | ||||
| Piteå | ||||
| Ronneby | ||||
| Rättvik | ||||
| Sala | ||||
| Salem | ||||
| Sandviken | ||||
| Sigtuna | ||||
| Simrishamn | ||||
| Sjöbo | ||||
| Skara | ||||
| Skellefteå | 18 | |||
| Skurup | ||||
| Skövde | ||||
| Smedjebacken | ||||
| Sollefteå | ||||
| Sollentuna | ||||
| Solna | ||||
| Sotenäs | ||||
| Staffanstorp | ||||
| Stenungsund | ||||
| Stockholm | 17 | |||
| Strängnäs | ||||
| Strömstad | ||||
| Strömsund | ||||
| Sundbyberg | ||||
| Sundsvall | 18 | |||
| Sunne | ||||
| Surahammar | ||||
| Svalöv | ||||
| Svedala | ||||
| Svenljunga | ||||
| Säffle | ||||
| Säter | ||||
| Sävsjö | ||||
| Söderhamn | ||||
| Söderköping | ||||
| Södertälje | ||||
| Sölvesborg | ||||
| Tanum | ||||
| Tibro | ||||
| Tidaholm | ||||
| Tierp | ||||
| Timrå | ||||
| Tingsryd | ||||
| Tjörn | ||||
| Tomelilla | ||||
| Torsby | ||||
| Tranemo | ||||
| Tranås | ||||
| Trelleborg | ||||
| Trollhättan | ||||
| Trosa | ||||
| Tyresö | ||||
| Täby | ||||
| Töreboda | ||||
| Uddevalla | 25 | |||
| Ulricehamn | ||||
| Umeå | 16 | |||
| Upplands Väsby | ||||
| Upplands-Bro | ||||
| Uppsala | 19 | |||
| Uppvidinge | ||||
| Vadstena | ||||
| Vaggeryd | ||||
| Valdemarsvik | ||||
| Vallentuna | ||||
| Vara | ||||
| Varberg | ||||
| Vaxholm | ||||
| Vellinge | ||||
| Vetlanda | ||||
| Vilhelmina | ||||
| Vimmerby | ||||
| Vingåker | ||||
| Visby, Gotland inland | 10 | |||
| Visby, Gotland kust | 12 | |||
| Vårgårda | ||||
| Vänersborg | ||||
| Vännäs | ||||
| Värmdö | ||||
| Värnamo | ||||
| Västervik | ||||
| Västerås | ||||
| Växjö | 21 | |||
| Ystad | ||||
| Åmål | ||||
| Ånge | ||||
| Åre | ||||
| Årjäng | ||||
| Åstorp | ||||
| Åtvidaberg | ||||
| Älmhult | ||||
| Älvdalen | ||||
| Älvkarleby | ||||
| Älvsbyn | ||||
| Ängelholm | ||||
| Öckerö | ||||
| Örebro | ||||
| Örkelljunga | ||||
| Örnsköldsvik | ||||
| Östersund | ||||
| Österåker | ||||
| Östhammar | ||||
| Östra Göinge | ||||
y
y
y
Wikipedias sida om Markvetenskap är bra
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Markvetenskap
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Markvetenskap
Vanligaste rördimensioner
Φ200 mm osv.....
Vanligaste rörlängderna
Regnintensitet z-värden
Perkolationsmagasinets effektiva porvolym är ett mått på hur stor del av magasinets totala volym som kan utnyttjas för magasinering av vatten. För sprängsten är denna 30 %, för makadam och singel 40 % och för grus (2 – 20 mm) 30 %. Perkolationsmagasinets bottenyta antas sätta igen snabbt och betraktas vid dimensioneringen därför som helt tät. Vatten antas alltså bara strömma ut till omgivande mark genom magasinets sidoytor
Reducerad area = Sambandet mellan tiden och den deltagande arena A * fi
Räkna ut vattenflöde i ett makadamdike, inklippt från wikipedia.
Darcys lag
Darcys lag beskriver den hastighet med vilken vatten flödar genom ett poröst medium. År 1856, efter olika försök med vatten rinnande genom vattenmättade sandbäddar, formuleradeHenry Darcy följande lag:
;
där:
Q = vattenflöde (m³/s)
K = hydraulisk konduktivitet (m/s)
A = tvärsnittsarea (m²)
dh/dL = hydraulisk gradient (dimensionslös, m/m)
Darcys lag för omättade flöden [redigera]
För omättade vattenflöden i mark varierar den hydrauliska konduktiviteten (K) starkt med markens vattenhalt (θ), varför Darcys lag kan skrivas
;
där
K(θ) = markens vattengenomsläpplighet (m/s)
η = dynamisk viskositet (Pa s)
Τ = tortousitet (dimensionslös)
θ = vattenhalt i marken (dimensionslös)
r = markporens ekvivalentradie (m)
liter/sekunde x hektear
Dimensionering Fastigheter.
Följande huvudregler gäller alltid:
• Ledningsdimension får aldrig minska i strömningsriktningen.
• WC-anslutning minst F100.
• Ledning i mark minst F75.
• Ledning < 5m får läggas horisontellt i bjälklag.
• Minlutning serviceledning 1%
• Normflöden enligt tabell
• Ledningsdimension får aldrig minska i strömningsriktningen.
• WC-anslutning minst F100.
• Ledning i mark minst F75.
• Ledning < 5m får läggas horisontellt i bjälklag.
• Minlutning serviceledning 1%
• Normflöden enligt tabell
Colebrooks diagram
Colebroks Diagram - Pipelife
Leif W Lindes Hydraliska dimensioneringar
Räkna ut ledningens lutning
Man räknar oftast i promille ‰, ledningens lutning i tusendelar.
Höjd/Längd * 1000
exempel:
Brunn 1 Brunn 2
VG + 23.10 VG +24.10
Höjdskillnad=1 meter
Längd= 100 meter
Längd= 100 meter
1/100 *1000 = 10‰
formel: (höjd brunn1 - höjd brunn2)
p= ----------------------------------- * 1000 = lutning i promille
längd
p= ----------------------------------- * 1000 = lutning i promille
längd
*1000 är för att få talet i promille
exempel 2
höjdskillnad = 2.3 meter
Längd = 230 m
(2.3/230) x 1000 = 10 promille lutning
Exempel 2: Du känner till Promille (p), Vet "höjd brunn 2", och vet "längd"
Du vill veta Vilken höjd brunn 1 ska ligga på
Du vill veta Vilken höjd brunn 1 ska ligga på
Formel h1 = (p * l) + h2
höjd1 = promille x längd + höjd 2
exempel .011 (= 11 promille) längd = 26 meter, höjd 2= 25,5
Vilken höjd bör höjd 1 vara på.
Vilken höjd bör höjd 1 vara på.
h1=(0.11 x 26) + 25.5 h1= 28,36
Bild visar lite överdrivet ett stalp, alltså skillnad i höjd mellan inlopp och utlopp.
Kolla kommunens tekniska handbok för maximalt avstånd mellan brunnar, ex. 90 meter.
och maximalt stalp.
och maximalt stalp.
Vattenlås
Vattenlåset utestänger obehaglig lukt från ledningarna. Det fungerar även som temperaturspärr och hindrar kyla från att ledas ner i dagvattenledningen. Detta gör att frysrisken minskar för ledningar som ligger i samma ledningsgrav som dagvattenledningen.
Vattenlåset utestänger obehaglig lukt från ledningarna. Det fungerar även som temperaturspärr och hindrar kyla från att ledas ner i dagvattenledningen. Detta gör att frysrisken minskar för ledningar som ligger i samma ledningsgrav som dagvattenledningen.
sandfång
Dagvattenbrunn utan sandfång används exempelvis då utrymmet inte medger sandfång i brunnen.
Dagvattenbrunn utan sandfång används exempelvis då utrymmet inte medger sandfång i brunnen.
Dränledningars utlopp skall anslutas till uppsamlande en dagvattenledning via en brunn med sandfång eller till ett öppet dike.
Dränbrunnar skall förses med sandfång. Dränbrunnar bör inte förses med vattenlås, eftersom risken för igensättning och översvämning då ökar.
Dagvattenbrunnar utan sandfång får användas när brunnen har sitt utlopp direkt i ett dike eller en utgående ledning med tillfredsställande lutning ansluts till ett gemensamt sandfång, t ex en närliggande brunn med sandfång.
Tillsynsbrunnar eller nedstigningsbrunnar sätts i samtliga riktningsändringar (plan, Profil) och vid korsningspunkter på självfallsledningar.
ATB Väg 2004
Placering I ytor som kräver avvattning skall dagvattenbrunnar placeras med ett inbördes avstånd av högst 100 m.
Placering I ytor som kräver avvattning skall dagvattenbrunnar placeras med ett inbördes avstånd av högst 100 m.
Belagda vägytor som en dagvattenbrunn skall avvattna bör inte överstiga 800 m2
Brunnar i körbanor bör inte placeras under hjulspår för fordon.
Brunnar bör undvikas i grusvägbanor.
Brunnar bör undvikas i grusvägbanor.
============================================================================
Vattenföring i ledning
Räkna ut Vattenföring i självfallsledning
Se Dimensionering 1 för att räkna vattenföring från en viss yta. i liter/sekund.
Se Dimensionering 1 för att räkna vattenföring från en viss yta. i liter/sekund.
Kolla med Colebrooks diagram, vilken ledning som behövs för den vattenföring, samt Promille.
exempel 100 l/s, ledningens lutning 20 ‰
Välj: Flödesförlustberäkning (Colebrook-White) för fyllda tryckrör och avloppsrör
Välj: Diameter och hastighet.
Välj råhetstal, enl. Dimensionering1 , Enl. Sv. Vatten P90 Plast rör, k=0.2
Välj: Diameter och hastighet.
Välj råhetstal, enl. Dimensionering1 , Enl. Sv. Vatten P90 Plast rör, k=0.2
Du bör ha ett minst 275mm rör, välj närmast större dimension.
============================================================================
Dagvattenledningars lutning
Se Trafikverkets (banverket) PDF
http://www.trafikverket.se/PageFiles/15322/BVS585.18.pdf
http://www.trafikverket.se/PageFiles/15322/BVS585.18.pdf
Lutning
Krav på minsta lutning för dagvattenledningar, med hänsyn till självrensning.
En ledning som med självfall ska avleda dagvatten måste ges sådan lutning att
vatten hastigheten blir tillräckligt stor för att inte fasta partiklar ska sjunka till
botten och avlagras. Ledningen sägs då vara självrensande.
vatten hastigheten blir tillräckligt stor för att inte fasta partiklar ska sjunka till
botten och avlagras. Ledningen sägs då vara självrensande.
Minimilutning för dagvattenledning.
| Nominell invändig diameter, mm | Minsta lutning, ‰ | ||
| 150 | 7 | ||
| 200 | 4,5 | ||
| 300 | 3 | ||
| 400 | 2,5 | ||
| 500 | 2 | ||
| 600 | 1,5 | ||
| ≥800 | 1 | ||
Självresningshastigheten uppnås med dessa lutningar för en fyllnadshöjd av
ca 40 % och med en vattenföring av ca 25 % av kapaciteten vid fylld sektion.
ca 40 % och med en vattenföring av ca 25 % av kapaciteten vid fylld sektion.
Dränledning - Lutning
Minsta längslutning skall vara 5 ‰.
I flack terräng kan, av ekonomiska skäl, minsta längslutning ändras ner till 2 ‰.
Detta kräver dock att nominella innerdiametern är minst 200 mm och att dränledningen renspolas en tid efter byggtiden
Minsta längslutning skall vara 5 ‰.
I flack terräng kan, av ekonomiska skäl, minsta längslutning ändras ner till 2 ‰.
Detta kräver dock att nominella innerdiametern är minst 200 mm och att dränledningen renspolas en tid efter byggtiden
Maximilutning
Om ledningslutningen överstiger 200 ‰, bör övervägas om segjärnsrör eller stålrör skall användas.
Om ledningslutningen överstiger 200 ‰, bör övervägas om segjärnsrör eller stålrör skall användas.
Övriga länkar
Avvattning
http://www1.pipelife.com/web/se.nsf/webtop/85e4cc780a2b0887c125727a005a37bb!OpenDocument&Start=1&Count=1000&Expand=5&Seq=2
http://www1.pipelife.com/web/se.nsf/webtop/85e4cc780a2b0887c125727a005a37bb!OpenDocument&Start=1&Count=1000&Expand=5&Seq=2
Se