Juridik

Översiktsplan
Översiktsplanen (ÖP) behandlar hur VA-frågan vävs in i långsiktiga strategier och ger
rekommendationer till prioriteringar mellan konkurrerande intressen. I idealfallet har man som underlag till
ÖP gjort en genomgång av förutsättningar för VA-försörjning i hela kommunen ur ett långsiktigtperspektiv.
Utifrån detta föreslås för utpekade omvandlingsområden inriktning, organisation och systemval för VA.

Fördjupad översiktsplan

I särskilda områden som står inför utveckling/exploatering eller andra åtgärder utarbetas en
Fördjupad översiktplan. I idealfallet så tas VA med som en central fråga vilken behandlas i
samrådmed kommuninnevånare och andra aktörer inom ramen för samråd etc.
I särskilda fall genomförsen översiktlig VA-utredning och vid behov en dagvattenplan redan i detta skede. 

Detaljplan
En detaljplan blir direkt styrande då den har rättslig kraft och i idealfallet så görs en
VA-utredningmed ett ”MKB-perspektiv” där alternativa lösningar jämförs innan ett slutligt
förslag på VA-försörjningnu och i framtiden beslutas 

 

Områdesbestämmelser

Områdesbestämmelser kan användas där man vill begränsa användningen av bebyggelsen eller
på anat sätt styra ett områdes utveckling.
Krav på VA bör i idealfallet tydligt koppla till den övergripandeVA-planeringen i kommunen.

Bygglov
Bygglov ges enbart då det är säkerställt att det finns en hållbar vatten- och avloppsförsörjningför
fastigheten i fråga. Detta innebär att man redan i bygglovsskedet har genomfört en
tillståndsansökan/anmälan om avloppsanläggning enligt Miljöbalken eller att området redan har ordnadVA-försörjning. 

Översiktsplan

Översiktsplan (ÖP) är ett begrepp inom fysisk planering och avser en kommuntäckande plan som anger hur kommunens markanvändning (bebyggelse, transporter, jord- och skogsbruk m.m.) ska utvecklas på sikt. Översiktsplanen introducerades med Plan- och bygglagen (PBL) år 1987 och ersatte flera äldre översiktliga planformer. Översiktsplanen är, till skillnad från detaljplanen, inte juridiskt bindande. Bägge planerna tas fram

genom planprocessen.

För en begränsad del av kommunen kan en fördjupad översiktsplan (FÖP) upprättas.

Flera angränsande kommuner kan, om de finner det nödvändigt, gemensamt utarbeta en regional översiktsplan eller regionalplan.

 

Plan och Bygglagen

3 § Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda.

Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom kommunen sker genom detaljplaner. En detaljplan får omfatta endast en begränsad del av kommunen.

För begränsade områden av kommunen som inte omfattas av detaljplan får områdesbestämmelser antas, om det behövs för att syftet med översiktsplanen skall uppnås eller för att säkerställa att riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken tillgodoses.

Fastighetsplaner får antas för att underlätta genomförandet av detaljplaner.

För samordning av flera kommuners planläggning får regionplaner antas. Lag (1998:839).

 

Detaljplan

Se boverkets definition

 En detaljplan (tidigare benämning "stadsplan") är i fysisk planering en plan för utformning av bebyggelse med mera inom ett mindre område (från en enstaka fastighet till en mindre stadsdel). Många länder har olika administrativa nivåer och beslut som gäller byggande och markanvändning tas vanligen på den lokala nivån (kommunen). Den regionala och nationella nivån har dock ofta möjligheten att ta beslut i vissa situationer[1].

Detaljplanen innehåller juridiskt bindande bestämmelser för var man får bygga, vad byggnader och markområden skall användas till, byggnadshöjder, byggnaders utformning i stora drag med mera. Byggrätten i detaljplanen anger den maximala grad av bebyggelse som tillåts på en plats. Denna maximala byggnadsvolym avgränsas av exempelvis byggnadsarea, hushöjd eller våningsantal samt tillåten användning av byggnaden (exempelvis bostadsändamål, handel, industri eller kontor).

Detaljplanen styr bland annat bygglov. Bygglov med mindre avvikelser från detaljplanen är dock möjliga genom politiska beslut efter att berörda grannar fått tillfälle att lämna synpunkter

Att ett område är detaljplanerat har ibland betydelse för vilka regler som gäller enligt andra lagar än PBL, till exempel Miljöbalken och Ordningslagen. Detaljplaner tas fram genom planprocessen.

Plan och Bygglagen

1 § Prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning ska ske genom detaljplan för

1. ny sammanhållen bebyggelse,

2. ny enstaka byggnad vars användning får betydande inverkan på omgivningen eller som ska förläggas inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse, om tillkomsten av byggnaden inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked, och

3. bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang.

Detaljplan behöver inte upprättas i den mån tillräcklig reglering har skett genom områdesbestämmelser. Lag (2009:651).

3 § I detaljplanen skall redovisas och till gränserna anges

1. allmänna platser såsom gator, vägar, torg och parker,

2. kvartersmark för bland annat bebyggelse, idrotts- och fritidsanläggningar, begravningsplatser, anläggningar för trafik, vatten, avlopp och energi samt skydds- och säkerhetsområden,

1. vattenområden för bland annat båthamnar och friluftsbad.

Områdesplan
Områdesplan är ett begrepp som inte längre brukas. Det har ersatts av s.k. fördjupad översiktsplan med en särskild innebörd enligt Plan- och Bygglagen (PBL).
Några områdesplaner för tätorter gäller dock fortfarande:

Planprocessen i Sverige regleras formellt i plan- och bygglagen (PBL) och syftar till att pröva om ett förslag till markanvändning är lämpligt. I processen skall allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra. Samråd skall ske med de som berörs av förslaget och fackinstanser av olika slag ska ges tillfälle att bedöma förslaget.

Planprocessen sker inom det det kommunala planmonopolet och kan avse detaljplan eller översiktsplan samt ske som normalt eller enkelt planförfarande. Generellt sett är skillnaden att enkelt planförfarande varken kräver program eller utställning. [1]

 

Fastighetsplan

En fastighetsplan föreskriver hur en fastighet ska se ut rent fysiskt.

Fastighetsplan är inte obligatorisk utan upprättas vid behov i områden med detaljplan. Den innehåller bestämmelser om markens indelning i fastigheter (tomter). Fastighetsplanen visar till exempel var exakt tomtgränsen går, var brytpunkterna ligger och hur lång sidan på tomtgränsen är.

Fastighetsplanen brukar också innehålla bestämmelser om:

• antalet fastigheter inom planområdet

• fastighetens area

• servitut

• ledningsrätt

• gemensamhetsanläggningar.[1]

För fastighetsplaner gäller samma process som för en detaljplan, det vill säga planprocessen är reglerad i Plan- och bygglagen (1987:10).[2]

 

Laga kraft tillkommer en dom eller ett av myndighet givet beslut, när klagan inte kan föras genom vanliga rättsmedel.

Är dom lagakraftvunnen, kan den vinnande alltid på exekutiv väg få den verkställd, vilket, innan laga kraft inträtt, endast undantagsvis medges.[1]

Domar i brottmål vinner laga kraft efter tre veckor från domens datum i tingsrätt och fyra veckor från domens datum i hovrätt; domar i brottmål och tvistemål meddelade av Högsta domstolen vinner laga kraft samma dag de meddelas.

Beslut av kommunfullmäktige eller annan förvaltningsinstans kan anses vinna laga kraft inom tre veckor, eftersom det efter denna tidpunkt ej är möjligt att överklaga beslutet till förvaltningsdomstol.

Vissa beslut som gått enskild emot vinner laga kraft tre veckor efter det den enskilde fått ta del av beslutet, om inte överklagande skett i tid.

 

 

Myndigheter:

• regionala statliga myndigheter (till exempel länsstyrelserna) Regionalt miljömålsarbete, RUS

• Naturvårdsverket har ett övergripande ansvar för miljön, natur och områdesskydd'

• Boverket Miljökvalitetsmål: God bebyggd miljö, Övergripande miljömålsfrågor: Fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader

• Lantmäteriet

(VA-nämden ej myndighet, statlig institution)

 

Jordabalken

Jordabalken, jordabalk, lag om fast egendom

Jordabalken är den lag som reglerar fast egendom. Enligt jordabalken utgör jord fast egendom och denna är uppdelad i fastigheter. Jordabalken innehåller bland annat regler för förvärv, gåva och byte av fastighet samt inteckningar och pant i fastigheter.

 

Läs JB kap 3,6,7

 

Läs Fastighetesbildningslagen

Plan och Bygglagen

Jordabalken

 

Jordabalk (1970:994)

»Fastigheter, mark, fastighet och dess gränser, vad är en fastighet? (Kap 1) Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter. En fastighet avgränsas antingen horisontellt eller både horisontellt och vertikalt. Om fastighetsbildning finns särskilda bestämmelser

»Fastighetstillbehör, tillbehör till fastighet, byggnad, byggnader (Kap 2) Till en fastighet hör byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som har anbragts inom fastigheten för stadigvarande bruk, på rot stående träd och andra växter, naturlig gödsel.

»Rättsförhållandet mellan grannar, fastighetens omgivning (Kap 3) Var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom taga skälig hänsyn till omgivningen. Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort roten eller grenen.

»Köp, byte och gåva av fastighet, förvärv och försäljning av fastighet (Kap 4)Köp av fast egendom slutes genom upprättande av köpehandling som underskrives av säljaren och köparen. Handlingen skall innehålla en uppgift om köpeskilling och förklaring av säljaren att egendomen överlåtes på köparen

»Förlust av fastighet efter klander, förlora rätten till fastighet (Kap 5) Avträder någon fast egendom efter klander, skall han dessutom utge ersättning för avkastning, som egendomen frambringat under tid efter det att han fick kännedom om att annan ägde bättre rätt till egendomen eller stämning delgavs honom.

»Panträtt, pant i fastighet, ägarhypotek (Kap 6) Ägare av en fastighet, som vill upplåta panträtt i denna till säkerhet för fordran, har rätt att i den ordning som anges i 22 kap. hos inskrivningsmyndigheten erhålla inskrivning i fastigheten av visst penningbelopp (inteckning).

»Bestämmelser om nyttjanderätt, nyttjanderätter (Kap 7) Detta kapitel avser arrende, hyra, tomträtt och annan nyttjanderätt samt servitut och rätt till elektrisk kraft, om rättigheten upplåtits genom avtal. Om vissa rättigheter som anges i första stycket finns bestämmelser även i 8-15 kap

 

 

Miljöbalken

Miljöbalken består av sju delar.

Den första delen (kapitel 1-6) innehåller tillämpningsområde, övergripande regler och bestämmelser som gäller för alla områden där miljöbalken är tillämpbar.[1] Här finns bl.a. de allmänna hänsynsreglerna och regler för miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivningar med.

Den andra delen (kapitel 7 och 8) innehåller regler för naturvård, till exempel regler för strandskydd och olika former av reservat.[2]

 

 

Fastigetsbildningslagen

Fastighetsbildning är det gemensamma namnet på de åtgärder som nybildar eller ombildar fastigheter, det vill säga fast egendom, som kan vara mark inklusive eventuella byggnader på den och vatten, och på de åtgärder som förändrar samfälligheter, mark eller vatten som ägs gemensamt av flera fastigheter, och servitut, som är avtal mellan fastigheter, som till exempel att ägaren av en fastighet får ta vatten ur en brunn på en annan fastighet.

 

1 kap.

1 § Fastighetsbildning är en åtgärd som vidtas enligt denna lag och som innebär att 
1. fastighetsindelningen ändras,
2. servitut bildas, ändras eller upphävs, eller
3. en byggnad eller annan anläggning som hör till en fastighet överförs till en annan fastighet.

1. tredimensionell fastighet: en fastighet som i sin helhet är avgränsad både horisontellt och vertikalt,

 

2 kap. Grundläggande bestämmelser

1 § Fastighetsbildning sker såsom fastighetsreglering, om den avser ombildning av fastigheter, och såsom avstyckning, klyvning eller sammanläggning, om den avser nybildning av fastighet.

2 § Fråga om fastighetsbildning prövas vid förrättning. Förrättning handlägges av lantmäterimyndighet. Fastighetsbildningsfråga upptages efter ansökan, om ej annat är föreskrivet.
   Flera fastighetsbildningsåtgärder får handläggas gemensamt vid en förrättning eller, om de börjat handläggas gemensamt, delas upp på skilda förrättningar.

 

3 kap. Villkor för fastighetsbildning

Allmänna lämplighets- och planvillkor

1 § Fastighetsbildning ska ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpad för sitt ändamål. Härvid ska särskilt beaktas att fastigheten får en lämplig utformning och tillgång till behövliga vägar utanför sitt område. Om fastigheten ska användas för bebyggelse, ska den vidare kunna få godtagbara anordningar för vatten och avlopp. Fastighetsbildning får inte äga rum, om den fastighet, som ska nybildas eller ombildas för nytt ändamål, inte kan antas få varaktig användning för sitt ändamål inom överskådlig tid. Fastighetsbildning får inte heller äga rum, om ändamålet med hänsyn till sin art och övriga omständigheter bör tillgodoses på något annat sätt än genom fastighetsbildning.

En tredimensionell fastighet eller ett tredimensionellt fastighetsutrymme får ny- eller ombildas endast om det står klart att åtgärden är lämpligare än andra åtgärder för att tillgodose det avsedda ändamålet. Vid tillämpningen av första och andra styckena ska en sådan fastighetsbildnings särskilda karaktär beaktas. Därutöver gäller vad som föreskrivs i 1 a och 1 b §§. Lag (2009:183).

 

2 § /Upphör att gälla U:2011-05-02/ Inom område med detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestämmelser får fastighetsbildning inte ske i strid mot planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

 

4 kap. Fastighetsbildningsförrättning

Lantmäterimyndigheten

1 § Vid fastighetsbildningsförrättning består lantmäterimyndigheten av en förrättningslantmätare. Dessutom skall två gode män ingå i myndigheten när förrättningslantmätaren finner att det behövs eller när sakägare begär det och oskäligt dröjsmål ej föranledes därav. I utförandet av tekniska göromål skall gode män aldrig deltaga.

 

Förrättningens inledande och grunderna för handläggningen

8 § Ansökan om fastighetsbildning görs skriftligen hos lantmäterimyndigheten. Muntlig ansökan som görs vid förrättningssammanträde skall dock godtas, om den väckta frågan lämpligen kan prövas vid samma förrättning.
   Sökanden skall ange den åtgärd som han önskar genomförd samt uppge den eller de fastigheter för vilka han för talan. I den mån det kan anses skäligt att sökanden skaffar uppgifter därom eller sådana ändå är tillgängliga för honom, skall han också ange de andra fastigheter som saken angår ävensom namn och postadress beträffande fastighetsägarna samt de innehavare av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft som kan beröras av åtgärden.
   Ansökningshandling skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller hans ombud.

 

Kallelse och delgivning

18 § Till första sammanträdet under förrättningen skall samtliga kända sakägare kallas. Kallelse behövs dock inte, om det kan antas att sakägaren ändå infinner sig. Om det finns anledning anta att det finns okända sakägare, skall kallelse utfärdas även på dessa.
   I fall som avses i 6 kap. 7 § och 7 kap. 5 § tredje stycket behöver de som är sakägare endast därför att de har del i en berörd samfällighet eller är innehavare av ett berört servitut inte kallas. För den som har framställt yrkande gäller dock första stycket.
   Kallelse skall delges sakägarna i god tid före sammanträdet. Lag (2004:393).

Förrättningens fortsättande och slutförande

25 § Lantmäterimyndigheten skall utreda förutsättningarna för fastighetsbildningen. Föreligger ej hinder mot denna, skall myndigheten utarbeta den fastighetsbildningsplan samt ombesörja de göromål av teknisk art och de värderingar som behövs för åtgärdens genomförande. Därvid bör rådplägning med sakägarna ske. Vid behov skall samråd ske med de myndigheter som beröres av åtgärden.

27 § Gräns som tillkommer genom fastighetsbildningen skall utstakas och utmärkas i behövlig omfattning. Sträckningen av utstakad gräns skall överensstämma med fastighetsbildningsbeslutet. Utstakning som endast i mindre mån avviker från beslutet får dock läggas till grund för utmärkningen, om rättelse av utstakningen skulle medföra kostnad som inte står i skäligt förhållande till den betydelse det kan ha för sakägare att fastighetsbildningen genomförs i full överensstämmelse med beslutet.

 

28 § Karta skall upprättas vid förrättningen. Kan fastighetsbildningen genomföras och förrättningsresultatet åskådliggöras utan karta, behöver sådan dock ej upprättas. Kartan skall göras så noggrann som ändamålet kräver.

 

5 kap. Allmänna bestämmelser

Grunderna för fastighetsreglering

1 § Genom fastighetsreglering får 
1. mark överföras från en fastighet eller samfällighet till en annan sådan enhet,
2. andelar i samfälligheter överföras från en fastighet till en annan,
3. samfälligheter bildas,
4. servitut bildas, ändras eller upphävas, och
5. byggnader eller andra anläggningar som hör till en fastighet överföras till en annan fastighet.

Inskränkningar i rätten att nyttja egendom

21 § Lantmäterimyndigheten kan förordna att skogsavverkning eller jord-, grus- eller sandtäkt icke får bedrivas eller att för sådan åtgärd skall gälla särskilda villkor som myndigheten bestämmer.

 

Rivning och flyttning av byggna

Tillträde

30 § Tillträde sker vid den tidpunkt som lantmäterimyndigheten bestämmer. Innan tillträde sker, skall fastighetsbildningsbeslutet ha vunnit laga kraft. Om ej särskilda skäl föranleder annat, får tillträde ej bestämmas till senare tidpunkt än ett år från det uppgift om regleringen införts i fastighetsregistrets allmänna del.

Nyttjanderätt m. m.

33 § Är nyttjanderätts utövning genom nyttjanderättsavtalet begränsad till visst område och blir detta helt eller delvis överfört till annan fastighet eller till samfällighet, skall lantmäterimyndigheten, om sakägare begär det och åtgärden är lämplig, bestämma nytt område för nyttjanderättens utövning på mark som efter fastighetsregleringen hör till den fastighet i vilken nyttjanderätten upplåtits. Lag (1995:1394).

 

6 kap. Särskilda bestämmelser om samfällighet

1 § För ändamål av stadigvarande betydelse för flera fastigheter får samfällighet bildas, om ej ändamålet kan tillgodoses bättre på annat sätt.
   Samfällighet får ej bildas för andra fastigheter än sådana för vilka det är av väsentlig betydelse att ha del i samfälligheten.
   Fastighets andel i samfällighet bestämmes efter vad som med hänsyn till omständigheterna är ändamålsenligt och skäligt.
   Denna paragraf gäller ej sådan samfällighetsbildning som avses i 2, 2 a eller 4 §. Lag (1987:124).

 

7 kap. Särskilda bestämmelser om servitut, ledningsrätt och överföring av fastighetstillbehör

1 § /Upphör att gälla U:2011-05-02/ Servitut som bildas genom fastighetsreglering skall vara av väsentlig betydelse för fastighets ändamålsenliga användning. Vid detta bedömande skall hänsyn ej tagas till rättighet som är grundad på frivillig upplåtelse.
   Utan stöd av överenskommelse mellan ägaren av den härskande fastigheten och ägaren av den tjänande fastigheten får servitutet ej innefatta skyldighet för den senare att underhålla väg, byggnad eller annan anläggning som avses med servitutet. Servitut får ej bildas för viss tid eller göras beroende av villkor. Dock får bestämmas att servitut skall gälla endast så länge ändamålet ej tillgodosetts på annat sätt som särskilt anges.
   För bildande av servitut varom bestämmelser har meddelats i en fastighetsplan gäller inte första stycket och 5 kap. 8 §. Lag (1987:124).

 

 

 

Servitut är ett juridiskt begrepp för den rätt en fastighetsägare eller en person kan ha att på visst sätt nyttja annans fastighet.

Den fastighet, till vars förmån ett servitut skapats, kallas den härskande fastigheten (praedium dominans), och den,

på vilken servitutet lagts, den tjänande fastigheten (praedium serviens)

 

Ledningsrätt är en rätt att använda annans mark för ledningsändamål. Rättigheten tillkommer vid ett effektivt och rättssäkert förfarande. Ersättningsfrågorna löses på ett samlat och enhetligt sätt

 

Förrättning är ett begrepp för något göromål som enligt arbetsinstruktionerna åligger en viss tjänsteman, i synnerhet i offentlig tjänst.[1] Synonymer är syssla, verksamhet och värv.

En förrättning kan vara en ceremoniell eller högtidlig akt, t.ex. disputation, dop, begravning, likbegängelse, vigsel och val, men även icke ceremoniell verksamhet såsom besiktning eller lantmäteriförrättning.

 

 

Avstyckning görs bara om fastighet är lämplig för sitt ändamål, det ska användas till, tex. Bygglov på villa, sen begärs avstyckning efter kontrakt m. Fastighetsägaren, görs av Lantmätaren förs till fastighetsregistret.

 

Inteckningar kostar 2 % att ta ut, Lagfart 1.5 % → Ägandebevis (stämpelskatt av köpeskilling)

2% för att ta ut pantbrev (belånar fastighet)

 

Jordabalken

Styr enskild fastighet.

 

Fastighetsreglering

Genom fastighetsreglering överförs mark från en fastighet till en annan. På en överlåtelsehandling som genomförs med fastighetsreglering behöver man inte söka lagfar

 

Fastighetsreglering = ombildning av fastigheten

Avstyckning =

Klyvning = Nybildnigning av fastighet

Sammanläggning =

 

Avstyckning - Nytt nummer samma namn (Grundfastigheten kvar)

Avstyckning är när ett område avskiljs från en fastighet och bildar en ny fastighet. Vid avstyckning kan även servitut bildas.

Avstyckning innebär att man delar upp en fastighet och bildar en eller flera nya fastigheter. Avstyckning innebär alltså att en tomt delas upp i en eller flera tomter. Om man vill vidta en avstyckning så kan man kontakta lantmäteriet vilka kan hjälp till att genomföra en avstyckning. Den fastighet som delas upp kallas för stamfastighet och den nya fastigheten kan göras helt fri från stamfastighetens inteckningar, man kan göra en inteckningsfri avstyckning.

 

Klyvning - 2 nya nummer, fastigheter. Samma namn

Klyvning kan användas när en fastighet som ägs av två eller fler ska delas upp så att varje ägare får en egen ny fastighet.

Lagfart behöver inte sökas för de nya fastigheterna (klyvningslotterna).

Om klyvning sker på grund av ett köp av en andel av fastighet måste lagfart sökas på vanligt sätt.

 

Skillnaden ligger i att vid klyvning krävs att flera personer gemensamt äger fastigheten med bestämda andelar, dvs. med samäganderätt.

 

Sammanläggning - Grundfastigheten försvinner

Samanläggning innebär att två eller fler fastigheter slås ihop till en. Ett krav för sammanslagning är att båda fastigheterna skall ha sama ägare, och att ägarna, om de är flera, skall ha samma fördelning av andelar i de fastigheter som skall slås ihop. Gifta makar får inte heller slå samman fastigheter som är giftorättsgods, som de båda äger, med enskild egendom, som bara en av dem äger.[6]

 

Servitut

Servitut innebär att man säkerställer en nyttjanderätt som är av väsentlig betydelse för den härskande fastigheten. Det kan vara rätt att t.ex. ta vatten ur en brunn eller att använda ett område för utfart. Servitut kan bildas vid avstyckning, fastighetsreglering och klyvning.

 

Anläggningsförrättning

Gemensamhetsanläggning kan bildas för någon anläggning som är till nytta för två eller flera fastigheter. Vanliga gemensamhetsanläggningar är vägar och privata VA-anläggningar, men även kvartersgårdar, fasader, tak och tvättstugor förekommer.

 

Ledningsrättsförrättning

För allmänna ledningar kan man upplåta ledningsrätt. Ledningsrätten upplåts i regel för ledningens ägare. Ledningar som man kan upplåta ledningsrätt för är t.ex. kommunala VA-ledningar, kraft- och teleledningar och optokabel.

 

Sammhällighetsförening – Tillsammans äga en VA-anläggnings tex. 2 olika juridiska formaer av ägande

Gemensamt ägande – Samäganderätt, gemensamt ägande av sak (såsom lös egendom, fastighet, aktie, obligation) som inte utgör bland annat bolagsförhållande eller samfällighet.

Gemensamhetsanläggning

 

Skillnad:

Samfällighet är ett övergripande begrepp för olika typer av anläggningar, fastigheter, mark och rättigheter etc som tillhör flera fastigheter. En gemensamhetsanläggning är anläggning, ex en väg, park, lekplats eller garagae som förvaltas av en samfällighetsförening.

 

 

 

Hur går en lantmäteriförättning till

 

Ansökan

En ansökan om lantmäteriförrättning ska vara skriftlig och undertecknad av dig som sökande eller ditt ombud med fullmakt. Om flera äger en fastighet tillsammans måste alla delägare eller deras ombud skriva under ansökan (utom vid klyvning). Ansökningsblanketter finns hos oss på Lantmäteriet.

Vid överlåtelse av del av fastighet genom köp, byte eller gåva, är det viktigt att ansökan lämnas senast inom sex månader från överlåtelsedagen, annars blir överlåtelsen ogiltig.

I ansökan talar du om vad du önskar få utfört och vilka fastigheter som berörs. Om det finns köpeavtal eller andra överenskommelser är det viktigt att du bifogar dessa i original eller bestyrkta kopior. Lantmäteriet kan hjälpa till med att upprätta en överlåtelsehandling. Om fastigheten ägs av ett dödsbo måste alla dödsbodelägare skriva under ansökan. Bifoga även kopia av bouppteckningen. Det är också bra om ansökan innehåller sökandens telefonnummer under dagtid.

Yrkande

Det är viktigt att du som sökande preciserar dina önskemål i ett yrkande - alltså vad du önskar få utfört. Om flera alternativ finns, bör du ange dem och i vilken ordning de ska prövas.

Utredning och kontakter

Lantmäteriet utreder vilka möjligheter det finns att genomföra den fastighetsbildning du ansökt om. Under arbetet ska Lantmäteriet följa de regler som gäller för fastighetsbildning och då beakta planer, fastighets- och inskrivningsuppgifter samt kontakta eventuella berörda rättighetshavare. Om alla sakägare, det vill säga fastighetens ägare och andra som berörs av förrättningen, redan från början är överens om vad som ska göras och har bekräftat detta genom att skriva på en överenskommelse, kan förrättningen oftast avslutas utan att sakägarna kallas till sammanträde.

Ibland är det nödvändigt att förrättningslantmätaren och sakägarna samlas till sammanträde för att diskutera och gå igenom frågorna innan Lantmäteriet fattar beslut. Om du blir kallad är det viktigt att du deltar och bevakar dina intressen. Vid sammanträdet förs protokoll som sakägarna sedan kan ta del av. Under förrättningens gång tar Lantmäteriet nödvändiga kontakter (samråd) med de myndigheter som berörs av ärendet, till exempel byggnadsnämnden och länsstyrelsen. Samrådet görs för att få dessa myndigheters syn på bygglov, utfartsvägar, vatten och avlopp, naturvårdsbestämmelser med mera.

Fältarbete

Fältarbete innebär utstakning, utmärkning och inmätning av nya gränser. Lantmäteriet meddelar dig när fältarbetet ska utföras och om du behöver delta. Känner du till var äldre gränsmarkeringar finns på marken? I så fall är fältpersonalen tacksam om du märker ut dessa markeringar med till exempel käppar före mätningen. Både före och efter mätningen krävs arbete på lantmäterikontoret med bland annat tekniska beräkningar och kartframställning.

Olika beslut

Beroende på vilka arbeten som ingår i förrättningen fattas olika beslut. Vid en förrättning fattas ett fastighetsbildningsbeslut eller motsvarande. I detta redovisas vid behov skälen till beslutet. Om ersättning ska betalas mellan sakägarna redovisas detta i ett särskilt ersättningsbeslut. Om mark byter ägare tas beslut om tidpunkt för tillträdet. Några andra beslut som kan förekomma är till exempel fastighetsbestämningsbeslut, anläggningsbeslut och ledningsbeslut. Förrättningskostnadernas fördelning mellan sakägarna bestäms genom ett särskilt beslut. I vissa fall kan en förrättning inte genomföras och då fattas ett inställandebeslut.

Förrättningen avslutas

När alla arbetsuppgifter i ärendet är klara, kan förrättningen avslutas. Det sker genom ett särskilt avslutningsbeslut. I många förrättningar fattas samtliga beslut vid ett och samma tillfälle. Besluten redovisas i protokoll.

Beslut kan överklagas

Om du är missnöjd med något beslut, kan du överklaga. Normalt ska det ske inom fyra veckor räknat från den dag förrättningen avslutades eller - om fastighetsbildningen inte går att genomföra - inställdes. Överklagar gör du skriftligen hos fastighetsdomstolen i länet, men överklagandeskriften lämnas eller skickas in till Lantmäteriet. Den som förlorar målet i domstol kan riskera att få betala även motpartens rättegångskostnader. Samtliga förrättningshandlingar finns tillgängliga för dig hos Lantmäteriet under överklagandetiden.

Betalning

När förrättningen avslutats skickar Lantmäteriet en räkning till dig. Räkningen ska betalas inom 30 dagar. Om du har invändningar mot räkningen, kan du lämna skriftlig anmärkning till Lantmäteriet. Lantmäteriet ska ta betalt för sina tjänster för att täcka myndighetens kostnader. Även om en förrättning måste ställas in, till exempel om en ansökan återkallas eller om den av någon annan anledning inte kan genomföras, måste Lantmäteriet ändå ta betalt för det arbete som utförts.

Priser

Priser för olika fastighetsbildningsåtgärder (förrättningar) följer av regeringen fastställda taxeprinciper. Prislista hittar du här på vår webbplats eller erhåller från Lantmäteriet.

Registrering

När förrättningen avslutats ska besluten registreras. Om inte någon överklagat inom fyra veckor från avslutningsdagen registreras förrättningen. Detta görs i fastighetsregistret och på registerkartor hos Lantmäteriet. Registrering ska ske snarast möjligt efter det att fastighetsbildningen vunnit laga kraft. Därmed är fastighetsbildningen fullbordad och nybildade fastigheter får egen fastighetsbeteckning, till exempel Berga 1:5 i Lyckeby kommun.

Lagfart

Om fastighetsbildningen resulterar i att en ny fastighet bildas, kan du behöva vända dig till inskrivningsmyndigheten för att ansöka om lagfart (bevis om äganderätt) på den fastighet som bildats. Bara den som har lagfart på en fastighet kan belåna den. Lantmäteriet kan hjälpa till med att upprätta de handlingar som behövs för att ansöka om lagfart.

Förrättningshandlingar

När registreringen är klar får en av sakägarna en kopia av de väsentliga delarna av förrättningsakten, en så kallad sakägarkopia, från Lantmäteriet. I sakägarkopian ingår normalt följande handlingar:

• förrättningskarta

• fastighetsrättslig och teknisk beskrivning med den nya fastighetsbeteckningen

• förrättningsprotokoll

• vissa bilagor.

Extra omgångar av handlingarna kan beställas från Lantmäteriet.

Köpeskilling – Pris på fastighet, tillträde etc.

Pantbrev

Inteckning (2 %)

Kotrakt – Fångsthandling

Köpebrev – Tillträde i fastighetenBank – Inteckning

Intekning kan vara högre pris än fpris på fastighet (låna mer pengar än det jag köpte för)

Fångsthandling BRF – upplåtelseavtal, får ej fast. Rätt att upplåta avyttra lgnht.

Alla fast. I sverige har en beteckning

1. Anbud – Bjuder på huset

2. Kotrakt skrivet (ej muntligt)

3. Tillträde (datum) kontant ins.

4. Bank går med på låna, tar ut intäckning rätt rest skuld, kostar 2%

5. in=köpebrev (bevis jag äger fast)

Taxeringsvärde Köpeskilling=fastighet=

Kontrakt =fånga

Lagfart = Registrerad.

Förstå Lagfart, Inteckningar

Lagfarten är en inskrivning i fastighetsregistret där du blir upptagen som fastighetens ägare. Du får också ett papper på att det är du som äger fastigheten. Skulle fastighetsregistret totalhaverera en dag är det detta papper som bevisar att huset är ditt! När du väl fått det är det därför säkrast att förvara det i ett bankfack.

Pantbrev motsvarar en inteckning av fastigheten vilket krävs för att kunna belåna den. Du behöver därför ha pantbrev så det täcker det belopp du tänkt låna. Pantbrev består dock och behöver inte förnyas vid övertagande av en fastighet. Om du behöver låna mer än huset tidigare varit belånat till måste du dock kompletera med ett nytt pantbrev. Det är det vanliga, vilket är helt logiskt med hänsyn till dom stora värdeökningar vi sett på bostäder.

I nuläget kostar lagfarten 1,5 % av köpeskillingen plus 825 kronor i fast avgift och pantbreven 2 % av pantbrevbeloppet plus 375 kronor per pantbrev. I dom flesta fall räcker det med ett pantbrev.

Om du skulle köpa ett hus för två miljoner, som sedan tidigare har pantbrev på en miljon, och vill lägga en kontantinsats på 300.000 så kostar alltså lagfarten 30.825 och pantbrevet 14.375.

Lagfartskostnad = 2.000.000 * 0,015 + 825 = 30.825
Pantbrevsbelopp = 2.000.000 – 1.000.000 – 300.000 = 700.000
Pantbrevskostnad = 700.000 * 0,02 + 375 = 14.375

Sammanlagt en extra kostnad på 45.200. Du behöver alltså ha 345.200 kronor kontant för att lägga den insatsen i det här fallet.

Notera också att du som bygger eget hus bara betalar lagfartskostnad för tomten, då det bara är tomten du köper. Huset bygger du ju!

Oftast är det ett köpebrev som är fångeshandling .

Lagfart söks hos inskrivningsmyndigheten som är en del av Lantmäteriet.

inteckning är en juridisk term med flera betydelser. Med inteckning kan menas en verkställd anteckning om vissa av en persons (bolag, korporation eller annat) tillkommande rättigheter till en annan persons (bolags, korporations eller annat) egendom, i ändamål att bereda säkerhet för att dessa rättigheter består. Detta utförs av en offentlig myndighet.

Besläktad med inteckning är lagfart. En lagfart är en på ovannämnda sätt verkställd anteckning om en juridisk persons äganderätt (eller frälseränterätt) till fast egendom.

Vad är lagfartskostnad?
Lagfartskostnad är en omsättningsskatt på fastigheter.
Köparen betalar en lagfartskostnad på 1,5% på köpeskillingen och en expeditionsavgift. 
Lagfart beviljas av tingsrätten med stöd av det köpebrev mäklaren upprättar vid överlåtelsen.

Vad är inteckning och pantbrev?
Pantbrevet är bevis på att en inteckning har beviljats i en fastighet. Att ta ut nya inteckningar i en fastighet kostar idag 2% samt en expeditionsavgift. Pantbrevet överlämnas till långivaren som pantsäkerhet för lånet. När lånet är betalt, återlämnas pantbrevet till fastighetsägaren. Det skall förvaras på säkert ställe och kan belånas på nytt.

Har säljaren upplysningsplikt?
Säljaren är enligt jordabalken skyldig att informera köparen om alla fel han känner till som inte kan anses som normala. Om säljaren upplyser köparen om sådana fel riskerar han inte senare att bli ersättningsskyldig.

Är man bunden av ett bud man lämnat?
Köpet blir bindande först när både säljare och köpare undertecknat köpekontrakt. Ett bud är alltså inte bindande.

• Fastighetsutdrag

Är ett mycket viktigt dokument (kan inhämtas via mäklaren) och visar bl a byggnadens yta fördelat på bostäder och lokaler (viktig information för att kunna göra Boanalys-Brf del 2, då denna information inte alltid står i årsredo-

visningen) samt deras inbördes taxeringsvärde (viktigt för att utreda äkta resp. oäkta brf), har föreningen tagit nya lån (efter årsredovisningens skrivning), servitut (belastningar på fastigheten) m.m.

 

Fastighetens namn

Församling

Tidigare beteckning

Ursprung

Adress

Areal

Koordinat (samt områden i fastighet)

Åtgärder (tex. Ägarbyte)

Lagfarter

Inteckningar

Ajourförande myndighet

Taxeringsvärde

Värderingsenhet, Skog, Åkermark, Betesmark

 

Stadsbyggnadskontoret

Stadsbyggnadskontorets uppdrag är att ta fram planer, bevilja bygglov och upprätta de kartor som behövs för byggnation. Dessutom förmedlar kontoret bidrag för bostadsanpassning till personer med funktionsnedsättningar. 

 

Kunna

Fastighetsbildningslagen

 

Gränser

Lagfart och inteckning 2a kap i JB

Servitut

 

Standardavtal – vattendirektivet