Ordlista

AMA/Miljö

AMA A-Massor Fall A massor - Återanvändning.
Massor som återanväds vid fyllning av ledningsgrav.

AMA B-Massor Fall B massor - Överskottsmassor.
Massor som inte kan återanvändas vid fyllning av ledningsgra.
Kan vara dålig jord som lera, silt. Eller överskottsmassor.
Förs till deponi, eller tillfälligt upplag.
SVAMA ställer krav på ett icke skarpkantat material (mindre än 12mm)
vid användning av plastledning. Detta gör att bergkross 0-32 och
återvunna schaktmassor 0-32 då ej kan nyttjas 

BAS-P byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering

BAS-U byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet

Byggarbetsmiljösamordnaren skall ha den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Krav på godkänd utbildning av byggarbetsmiljösamordnare träder i kraft den 1 januari 2011

BAS skall ha grundläggande arbetsmiljökunskap och goda kunskaper om innehållet i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och vissa uppräknade föreskrifter är exempel på vad som kan behövas enligt de allmänna råden i föreskrifterna Byggnads- och anläggningsarbete. Bland föreskrifterna är de om byggnads- och anläggningsarbete centrala.
​se mer

Dricksvatten

Artesiskt grundvatten Grundvatten med tryckhöjd över markytan.
  Brunnar för utvinning av artesiskt vatten är tidigt kända från det dåtida
  grevskapet Artois i Frankrike där den första brunnsborningen ägde rum 1126
  Det som hindrar grundvattnet att trycka upp till ytan är ofta ett tätt 
  ler- eller berg- lager

Alkalisering Dricksvattnet görs alkaliskt (basiskt) före distributionen för att minska korrosionen i ledningssystemet

Vatten Neutralt PH=7
surt < pH7 (kan orsaka korrosion på järn)
alkaliskt > pH7 (kan orsaka korrosion på koppar)

 
pH på distribuerat vatten ligger därför med ett värde nära kalk-kolsyra jämvikt. Kalciumhydroxid och kolsyra (H2CO) tillsätts vatten för att höja hårdheten och pH till ett värde nära kalk-kolsyra jämvikt för att undvika korrosion i ledningsnät och varmvattenberedare. 
Kalk, Kalciumhydroxid Ca(OH)2 Kalk, används i form av kalciumhydroxid (Ca(OH)2) för att höja vattnets pH-värde och hårdhet
Filtrering genom alkaliska massor används ofta vid mindre vattenverk för att nå samma syfte som kalk-syrametoden.

Tryckstegringsstation Används för att höja trycket på dricksvattnet till vissa områden

Vattentäkt Grundvattenmagasin, sjö eller vattendrag där vattenverket hämtar sitt råvatten.

Ytvatten Vatten i sjöar och vattendrag

Avloppsvatten

Avloppsvatten Förorenat vatten. Allt vatten som leds bort. 
  Från fastigheter - Spillvatten (ibland benämns svartvatten)
  Från gator och vägar - dagvatten och dräneringsvatten.

Bräddning Avloppsvattnet går rakt ut i recipienten utan att först ha behandlats i reningsverket

Självfallsledning Vattnet rinner av sig självt.

Dagvatten

Vattnet som ska forslas bort kan komma uppifrån i form av nederbörd (regn och snö) eller underifrån (grundvatten).

För att ta om hand om grundvattnet på ett bra sätt bör man placera dräneringsledningarna i en höjd som grundvattnets maximalt kan tänkas ha. dräneringledningen bestämmer maximal grundvattennivå

kommer.... Utsläpp till öppet vatten, dike, markledning, stenkista, sandfilterbrunn, infiltrationsbrunn, sjunkbrunn

Avrinningsområde Ett begränsat område där vatten rinner till en punkt.

Koncentrationstid Den tid det tar för vattnet att ta sig från den hydrologiskt
mest avlägsna punkten till mätpunkten
 
Avrinningskoefficienten Beskriver hur stor andel av nederbörden som genererar
  avrinning.Den beror på andelen hårdgjord yta,
  områdets lutning och beskaffenhet samt regnetsintensitet.

Dagvatten Ytligt rinnande regnvatten och smältvatten.

Grundvatten Regn- och smältvatten som naturligt filtrerats genom jordlagren i marken.

Råvatten Råvatten är det obehandlade vatten som kommer till vattenverket.

Recipient Vattendrag som tar emot avloppsvatten. (ex. behandlat dagvatten)

Reservoar För magasinering och flödesutjämning

Nedstigningsbrunn Används på dag- och spillvattenledningar. Dimension 1000 mm.

Rännstensbrunn Dagvattenbrunn, Brunn med galler på.

Spygatt  Brunn för avledning av dagvatten

LOD  Lokalt omhändertagande av dagvatten. Hantering av dagvatten
inom det område det bildas. Exempelvis gräsmatta - infiltration

LTA Sjävfalls‐ eller LTA‐system (LättTryckAvlopp)
Med pump. Trycksatt avloppssystem till skillnad från konventionella
avloppssystem som har självfall. Vanligt i kuperade områden.
Avloppsledningar är i klena dimensioner

Infiltration Nederbördsvatten tränger ner i marken istället för att
forslas bort genom ytavrinning

Perkolation sker i marken då infiltrerat vatten från nederbörden rör sig
nedåt i markprofilen mot grundvattnet

Utjämningsmagasin Stora magasin på ledningsnätet där avloppsvattnet kan magasineras
tills det finns plats för det i reningsverket

OPI-Kanalisation  OPI är en norsk benämning på ett förläggningssätt ”ingjutnakabelrör”.
OPI-konstruktionen, Oslo Presstoff Industri.
Metoden har funnits sedan 1990 i Norge och har även använts i andra
länder. Upnor rekomenderar Dubbelväggsrör med gummiringstätning i
dimension 50 mm Triplarör i dimension 110 och 160 mm. För att få en
tät kanalisation. 40-160mm rör är vanligt. Kräver inte så djupa schakt.
Rören gjuts i en betonglåda, alla rör ska täckas av betongen. 
Man lägger plaströren med plastdistanser. i en Plyfa låda, och fyller på m. cement.
Fördelen med OPI är att det kräver mindre, och grundare schakt. 

Vattendelare Är gränsen mellan två avrinningsområden

Huvudledning Huvudledningar utgår från vattenverk och pumpstationer och
fördelar vattnet i stort över samhället. Distributionsledningar
går fram i alla gator i områden där vatten behövs och bildar
ett finmaskigt nät inom huvudledningarnas grövre maskor.
Servisledningar förbinder distributionsledningen med fastigheten
och ligger till stor del på tomtmark.

Servisledning se bild, Ledning till fastighet, Förbindelsepunkt 0.5 meter utanför fastighetsgräns
Servisledning delas in i fastighetens del, som fastighetsägaren ansvarar för
och allmän del som kommunen ansvarar för. 

Servisventil Kommunens avstängningsventil.
Stänger och öppnar vattnet till fastigheten. Ligger oftast utanför tomtgräns

Stenkista Stenkistan är en grop i marken om ca 1,5 m3, som till ca 1 m3 är fylld med
makadam 16-32 mm eller 8-16 mm. För att omgivande jord inte ska tränga
in i makadamlagret, ska den vara helt omgiven av geotextil. Stenkistan täcks över
med jord och kan gärna ligga under t ex gräsmattan.
Stenkistan ska ligga minst 10 m från husgrunden.

Avstängningsventil Kommunens avstängningsventil på huvudledning

Förbindelsepunkten utgör gränsen mellan ditt och kommunens ansvarsområde.
Inom planlagda områden är vanligtvis förbindelsepunkten 0,5 meter utanför tomtgränsen.
Förbindelsepunkter finns upprättade inom de områden där ledningarna för spill-, dag- och dricksvatten är utbyggt.

_________________________________________________________________________________________________

Tabeller

Kornstorlek

block (mer än 200 mm) (600 mm fram till 2004)

sten (60—200 mm)grus (2—60 mm)

grovgrus (20—60 mm)

mellangrus (6—20 mm)

fingrus (2—6 mm)

sand (0,06—2 mm)

grovsand (0,6—2 mm)

mellansand (0,2—0,6 mm)

finsand (0,06—0,2 mm)

silt (0,002—0,06 mm)

grovsilt (0,02—0,06 mm)

mellansilt (0,006—0,02 mm)

finsilt (0,002—0,006 mm)

ler (mindre än 0,002 mm)

Länkar

Del 2, Boverkets byggregler, BBR
Regelsamling för byggande http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2008/BBR_15/BBR_sakregister.pdf