Miljö

==========================================================

Ord
EkologiNationella miljömålKrav
Kemi
Miljöbalken
ISO14001 Miljöledning (det sätt företaget hanterar miljöfrågor) 

Bör kunna
Grundläggande miljölagsiftning
Miljöledning

Lagar och förordningar
Vattentjänstlagen
Livsmedelslagstiftning
Miljöbalk
Arbetsmiljölagar

 

================Länkar====================

www.Klimatkontot.se

www.Minplanet.se

http://www.msr.se/sv/

www.vattenmyndigheterna.se  Samordna arbetet med att bevara och förbättra kvaliteten på våra vatten enligt
 EU:s ramdirektiv för vatten, som infördes i svensk lagstiftning 2004

www.viss.lst.se    (VattenInformationsSystem Sverige) är en databas med alla Sveriges större sjöar, vattendrag,    grundvatten och kustvatten. VISS finns för dig som dagligen arbetar med vattenfrågor

www.miljomal.nu

www.skl.se   Sveriges kommuner och landsting

www.svensktvatten.se

www.sgu.se  Sveriges Geologiska Undersökning

www.naturvardsverket.se

RG - Riktlinjer och hållbarhet    global reporting .org

 

====================================

Ekosystem - begränsat område  (Eko. grekiska oykos = ekonomi), ekologi - Hushålla med.

Ekologi - Ordet ekologi kommer från två grekiska ord; oikos ”hus” och logos ”lära” 

Förenta arabländerna, USA skulle behöva 5 gånger så stor yta, globalt 30% överuttag (2005), jorden skulle behöva vara 30 % större yta.

Faktor 10

Om 10-15 år måste allt vi konsumerar vara 10 gånger så effektivt

ex. kylskop, datorer...

Att tillverka en dator idag 25 kg avfall, mangam, silver är brismetaller. 

M=f(n*k*m) 
f=funktion           M=Miljöbelastning på jorden    n=antal mäniskor    
k=konsumtionsförmåga            m=miljöbelastning på det vi konsumerar. 

M=250 för en normal familj.

Ekologisk bärkraft  i ett ekosystem

dvs. hur många individer kan ett ekosystem försörja.  ex. jorden

Försurning

surt regn, lågt ph

ex. elda    S+O2 => SO2+H2O  => H2SO4  (svavelväte)

gjorde att sjöar blev sura.

ex. Bil N+O2 => HNO3  (salpetersyra)

Miljögifter

Organiska miljögifter/ämnen

PCB Miljonprogrammet mellan fasadelement, golv, 3lasfönster
Bromerande flamskyddsmedel - i datorer, elektronik, möbeltyger, etc.
Nonyl fenoler - tvätt/diskmedel 
Bisphenol - Nappflaskor
DDT
Fenoxisyror - Spruta SJ:s banvallar
Orexiner - Bildsa vid försurning 

Efekter - Miljögifter
långsiktiga, fortplantning, arvsmassa, imunförsvar, ...

Organiska miljögifter
Förkrymta könsorgan på gråsäl, havsörnäggskal, fet fisk

Biomagnifikation
att vissa ämnen som transporteras i en näringskedja via födan ökar i koncentration med varje länk i kedjan. Svårnedbrytbara miljögifter som DDT och PCB är exempel på ämnen som ökar koncentration, t.ex. i näringskedjan plankton–fisk–fiskätande sjöfågel–havsörn. Jämför anrikning och bioackumulation.

Högt upp i näringskedjan, anrikning - lägre halter ofta en faktor 10 per trofisk nivå, koncetrationsökning i näringskedjan
plankton 5 mg/kg -> strömming 25 -> måsfåglar 650

Växthuseffekten

CFC - Freoner, HCFC förr .... osv...

Växthuseffekten, Ozonskitet  - Globalt
Försurning - svavel, kväveoxider SO2, NO2  -Regionalt. 
Miljögifter - Globalt
Övergödning - Regionalt problem, ex. östersjön, tilsätter för mycket kväve (N) och fosfor (P), konstgödsel,
kadmium (skadar njurarna), kalium, enskilda avlopp, reningsverk, trafik, skogs, jord bruk (lokalt amoniak), VA 

Marknära ozon - Smogbildning, städer i grytor, varmt, biltrafik, ökad dödlighet, värme-soljus.

Metaller - Esentiella (det vi behöver)  Cu, Zn, Fe, icke esentiella AS (arsenik), Cd (kamium), Pb (bly), Hg (kvicksilver)
När kvicksilver blir organisk förening är det farligt.
Utlänska källor står för 70% av nedfaler i sverige. Huvuddeken tillförs numera via varor, halterna i marken är förhöjda 3 ggr.

Idag förbjudet bygga koppar tak i stockholm. 

Nationella Miljökvalitetsmål (2020-25) - uppföljning varje år på miljömålen.

===========================================================================

Lagstiftning

Miljöbalken - Grundläggande lagstiftning, kom för ca. 10 år sedan, slog ihop 15-16 lagar till miljöblaken
För att medverka tiull att skapa ett ekologiskt hållbart industrisammhälle

Den tidigare lagstiftningen var svår

Harmonisering av eg-rätten. 

* Hänsysregler - 

* Miljökonsekvensbeskrivningar MKB

* Miljökvalitetsnomrer  - ex. partiklar, gränser, förorenad mark

Skylldig att ha bästa möjliga teknik.
Man är skylldig att ersätta en farlig produkt med en som är mindre farlig.
Skylldig att hushålla med energi
Skylldig att ha kunskap ( 1:a hand företag).

Lagar som miljöbalken ersatt.

Naturvårdslagen (1964:822)miljöskyddslagen (1969:387)lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten (1971:1154)lagen om svavelhaltigt bränsle (1976:1054)lagen om skötsel av jordbruksmark (1979:425)renhållningslagen (1979:596)hälsoskyddslagen (1982:1080)vattenlagen (1983:291) (delvis ersatt)lagen om spridning av bekämpningsmedeln över skogsmark (1983:428)lagen om kemiska produkter (1985:426)miljöskadelagen (1986:225)lagen om hushållning med naturresurser m.m. (1987:12)lagen om förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel (1991:635)lagen om genetiskt modifierade organismer (1993:900)lagen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter (1994:1818)

Miljöbalken består av sju delar.

Den första delen (kapitel 1-6) innehåller tillämpningsområde, övergripande regler och bestämmelser som gäller för alla områden där miljöbalken är tillämpbar. Här finns bl.a. de allmänna hänsynsreglerna och regler för miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivningar med.

Den andra delen (kapitel 7 och 8) innehåller regler för naturvård, till exempel regler för strandskydd och olika former av reservat.

Den tredje delen (kapitel 9-15) innehåller regler för olika former av verksamheter, till exempel regler för täkter, genteknik och kemiska produkter.

Den fjärde delen (kapitel 16-25) behandlar förfarandet vid prövning av olika ärenden och tillstånd.

Den femte delen (kapitel 26-28) innehåller regler för tillsyn, om avgifter och tillträde.

Den sjätte delen (kapitel 29 och 30) innehåller brottsbeskrivningar, straffsatser och sanktionsavgifter.

Slutligen innehåller den sjunde delen (kapitel 31-33) regler om ersättningar, skadestånd och försäkringar.

 

 

Nationella miljökvalitetsmål (2020-25)

Begränsad klimatpåverkan 2008-2012 – 4 % lägre utsläpp än 1990Ej hänsyn till kolsänkor 80 % av utsläppen från förbränning av fossila bränslen

Frisk luft Mål för:Svaveldioxid, Kvävedioxid, Marknära ozon, Flyktiga organiska ämnen, VOC

Bara naturlig försurning

Giftfri miljö

Skyddande ozonskikt År 2010 ska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört.

Säker strålmiljö

Ingen övergödning

Levande sjöar och vattendrag

Grundvatten av god kvalitet Skydd mot exploatering GrundvattennivåerNormer för dricksvattenÅtgärdsprogram enligt EU:s ramdirektiv

Hav i balans.... 8 delmål som rör marina miljöer, fiske, buller, utsläpp av olja mm

Myllrande våtmarker

Levande skogar

Ett rikt odlingslandskap

Storslagen fjällmiljö

God bebyggd miljö Bl a:Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en globalt god miljöNatur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklasByggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjasInriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generationSenast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för bl a: miljöanpassade transporter, estetiska värden, utveckling av grön- och vattenområden samt effektivare energianvändning

 

MKB

både en process och ett dokument
skärpta regler för analys av konskvernser för hälsa, miljö, hushållning

vcid betydande miljöpåverkan

samråd

bekostas av verksamhetsutövaren

Om man vill bygga något nytt som ändrar miljön, betydande miljöpåverkan

1. Behövs bedömning - Behövs mkb för projektet, osäker prata med länsstyrelsen

2. Bakrundsdata (miljön) - hur ser föroreningssituationen ut, hur används... skydda grodor, etc.

3. Alternativ - kan man lösa problem på något annat sätt.

4. Nollalternativ - Om vi ej gör förändring vad händer då.

5. Sammråd - prata med Naturskyddsföreningar, boende, sätta annons i tidningen

6. Effekter - vad får det för konsekvenser för miljön, det här projektet (grodor, ...)

7. Åtgärder - För att minska effekter.

8. MKB dokument - mkb beskrivning till Länstyrelsen eller regeringen (större projekt typ. gasledning ryssland-tyskland)

Ska vara MKB vid större miljöpåverkan. Om det är verksamhet som kräver tillstånd. ex. ombyggnad, nybyggnad.

MKB Utställelsehandling - sammanfattning av MKB.

 

Miljöfarlig verksamhet

• A-verksamheter ska ha tillstånd från Miljödomstolen att anlägga eller driva verksamheten.
  Vindkraftverk, anm. miljödomstol om det inte är ett litet.
  Tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter kallas för A- eller B-verksamheter, beroende på vilken myndighet som beslutar om tillstånd (miljödomstol respektive länsstyrelse).
  Generellt Gäller att tillstånd måste sökas hos miljödomstol.
• B-verksamheter ska ha tillstånd från länsstyrelsen miljöprövningsdelegation att anlägga eller driva verksamheten. För en B-verksamhet måste tillstånd sökas hos länsstyrelsen
  är fler än 2000p 
• C-verksamheter ska anmäla anläggande eller drift av verksamheten till den lokala miljö- och hälsoskyddsnämnden. Anmälningspliktiga verksamheter kallas för C-verksamheter och anmäls till tillsynsmyndigheten (Miljönämnden).
  Är det mer än 200p
  De verksamheter som är anmälningspliktiga har beteckningen ”C” i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
  
  C-verksamhet krävs en anmälan till bygg- och miljönämnden. Övriga miljöfarliga verksamheter benämns U-verksamheter. För dessa krävs varken ansökan eller anmälan, men miljöbalkens regler gäller ändå.
  
  Mellanlagring av farligt avfall ƒ avfallsåtervinning ƒ skjutbana ƒ fordonstvätt ƒ bensinstation ƒ tryckeri ƒ mekanisk verkstad ƒ målning och lackering ƒ uppläggning av massor ƒ avfallsåtervinning ƒ energiproduktion ƒ motorbana ƒ laboratorie ƒ sortering av avfall ƒ mellanlagring av avfall ƒ demontering av skrotbila
• De verksamheter som inte finns med i bilagan till förordningen kräver varken tillstånd eller anmälan (ofta kallade U-verksamheter): Mijöbalkens regler gäller även för dessa verksamheter och miljö-och hälsoskyddsnämnden utövar tillsyn. Övriga miljöfarliga verksamheter benämns U-verksamheter. För dessa krävs varken ansökan eller anmälan, men miljöbalkens regler gäller ändå.

 

Miljökvalitetsnormer

....

 

Styrmedel - Skatter

 

Producentansvar

Byggvarudeklarationer

 

Kemiska Produkter

PRIO - Avancerad hjälpmedel, kemikalie inspoektionen.
Web baserat verktyg för att titta på kemiska produkter. Risk satser, allergi framkallande.

Med hjälp av verktyget kan du:

• Söka på ämnen och få information om deras miljö- och hälsofarliga egenskaper
• Få information om prioriterade hälso- och miljöegenskaper
• Hitta ämnen som ingår i ämnesgrupper och olika produkttyper
• Få hjälp att utveckla rutiner för inköp, produktutveckling, riskhantering etc.

 

BASTA

Säkerhetsdatablad

Säkerhetsdatabladets 16 obligatoriska punkter

Märkning på förpackningar

Fram till den 1 juni 2015 sker en gradvis övergång från nationella bestämmelser till regler i EU:s nya klassificeringsförordning CLP.

Produkter som ska ha kännbar varningsmärkning om produkten är märkt enligt nationella regler är de som är märkta med minst en av följande farobeteckning:

• Extremt brandfarligt (Gäller ej aerosoler som har klassificerats och märkts enbart med denna farobeteckning.)
• Mycket brandfarligt (Gäller ej aerosoler som har klassificerats och märkts enbart med denna farobeteckning.)
• Mycket giftig
• Giftig
• Hälsoskadlig
• Frätande. 

Miljömärkning

Se länk          Länk 2

Typ 1  innebär att tjänsten eller varan kontrollerad av en oberoende tredje part och det finns bara ett fåtal  miljömärkningar att välja på. Det är i första hand Krav, Bra miljöval, TCO, EU-blomman och Svanen

Typ II egna miljöuttalanden, innebär att importörer, grossister och tillverkare själva kan beskriva
miljöegenskaperna hos en vara eller tjänst. Exempel på denna typ av märkning är dagligvaruhandelns
egna miljövarumärken, till exempel Änglamark (Coop) eller I love Eco (ICA).
Det finns särskilda ISO standarder för såväl miljömärkningen som för egna miljöuttalanden.

Typ III  miljövarudeklarationer. Syftet med dessa är att ge jämförbar information om produkters och
tjänsters miljöpåverkan. De används i första hand för att ge information mellan företag.
Miljöstyrningsrådet registrerar certifierade miljövarudeklarationer (EPD, Environmental Product Declaration).
Den positiva miljömärkningen skiljer sig från miljöfarlighetsmärkningen som är obligatorisk.
Märkningen ska följa Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av
kemiska produkter.

Svanen
Svanen är Nordens officiella miljömärkning. Idag finns Svanen på 68 olika grupper av varor och tjänster.
www.svanen.nu 

Krav
Krav-märket sitter på mat som har producerats ekologiskt.
www.krav.se 

EU-blomman
EU: s motsvarighet till den nordiska Svanen.
www.svanen.nu/blomman 

Bra miljöval
Naturskyddsföreningens miljömärke. Omfattar både varor och tjänster.
www.naturskyddsforeningen.se/bramiljoval

EU-Ecolabel

FSC - Forest Stewardship Council
Skogsprodukter - Ursprung, inga kalhyggen

===========================================================================

LOU - Lagen om ofentlig upphandling.

Upphandlande myndigheter - statliga och kommunala myndigheter,  beslutande församlingar i kommuner och landsting är skylldig att göra en ofentlig upphandling om värdet är  för enskilda varor 2 basbelopp (typ 80.000 kr), för tjänster 3 basbelopp. (typ 120.000 kr)

Rutiner
Beställaren är skylldig ge alla anbudsgivare samm info. På kommunen är det ofta en peson som ansvarar för upphandlingar.

Vid ofentlig upphandling får man ej ställa krav på certifierat miljöledningsystem, men man kan ställa krav på ett motsvarande sätt (ej konkurens)

Privat upphandling får man ställa krav.

Certifieras via revisorbyrå (ex. Norska Veritas). Ska återkomma varje år. kostnad, typ. 15.000

Man kan certifiera även en miljöfarlig verksamhet som kärnkraftverk, reningsverk 

Sverige ligger på topp gällande miljöcertifierade företag per invånare.

 

Miljöledningsystem

ISO 14001

Innehåller de krav på miljöledningssystem som en organisation måste uppfylla för att kunna låta certifiera sitt miljöledningssystem

 |->  Planera -> Genomföra -> Kontrollera -> Följa upp  -->-|
  ---<---------------------------<---------------------------------<--- 

Planera

1.) Miljöutredning (en enda gång). - Påverkan, krav, lagstiftning)

2.) Miljöpolicy - Företaget ska tala om vad vill med företaget. Företaget pekar med hela handen
                       Det finns krav på hur en miljöpolicy ska se ut. 
                       Ska stå              * Rellevant - för verksamheten
         * Ständig förbättring
 * Följa lagsiftning/föreskrifter
 * Grund för fomella mål

3.) Ta fram Miljöaspekter - Lista på alla miljöpåverkan som finns på företaget.
             - Vad finns som kan påverka miljön i verksamheten. Ex. Utsläpp, Avfall

Miljöaspekter

Kontorsverksamhet - el, vatten, värme
Resor
Inköpta tjänster - städ, hotellövernattningar
Maskinpark
Underentrepenörer
Drivmedel - vilka, hur mycket, föbrukning, Farmartankar, Hydraloljor 
Förråd, tvättning, underhåll av maskiner
Spill, avfall, rest produkter, nedskräpning, Förorenad mark
Rivning, kopetens och utförande av entrepenader

4.) Prioritera miljöaspekter - Lista viktigaste miljöaspekterna. ex. JM

källor till miljöpåverkan (miljöaspekter) identifieras
Utifrån den miljöpåverkan som identifierats i miljöutredningen värderas miljöaspekterna och en miljöpolicy för verksamheten tas fram. Den ska ange den övergripande inriktningen för verksamhetens miljöarbete.

Man ska ha en dokumenterad metod för att standardisera och sätta poäng på miljöaspekterna.

5.) Formulera Miljömål - exempelvis Elförbrukning ska ner 20%, byt ut värmepannor till fjärrvärme
Restprodukter - minska osorterade avffall, blandavfall med 70% 

6.) Miljöledningsprogram - Åtgärder 
exempelvis. El: Man ska stänga av datorn på nätterna. Nya datorer mer strömsnåla. 
Restprodukter - införa källsortering

Genomföra

Genomföra

1.) Göra Jobbet

2.) Utbildning

3.) Nödlägesberedskap

4.) Krav på upphandling

organisationen utarbetar rutiner som beskriver hur arbetet ska bedrivas för att begränsa miljöpåverkan. 

Exempelvis kan en rutin för avfallshantering beskriva hur avfallet ska sorteras och hur det transporteras bort och slutligen tas om hand. Rutiner för kommunikation, kompetens och ansvarsfördelning. 

Kontroll
Med hjälp av nyckeltal kan trender i miljöarbetet följas över flera år. 

 

Följa upp

1.) Kontrollera - målen

3. Ledningens genomgång.

2.) Revision av systemet

diskuteras organisationens miljöpolicy och miljömål. 
När miljöledningssystemet är infört kan man välja att certifiera organisationen enligt ISO 14001-standarden.

 

Förbättra

Förbättra - Agera

 

Tillbaks till ruta 1 Planera -> (1 årig cykel)

 

========================== Alternativ till ISO 14001 ========================

BF9K - Kvalitet, Miljö, Arbetsmiljö
BF9K är ett system anpassat för byggbranschen i kvalitet, miljö och arbetsmiljöarbete för mindre och medelstora företag. Det är byggbranschens kvalitetssystem. Syftet med systemet är att dokumentera för beställaren hur företaget uppfyller de krav som ställs beträffande kvalitet, miljö och arbetsmiljö.
BF9K är ett produktcertifieringssystem som funnits sedan år 2000

Systemet består av fem huvuddelar

- Certifieringsregler
- Produktkrav
- Utbildningskrav
- Krav på rutiner i projekt
- Krav på administrativa rutiner

 

FR2000 - Kvalitet, Miljö och Säkerhet. Har gjort olika branch anpassningar. Ex. Företagarnas riksförbund
Klarar en upphandling.
Ett ledningssystem för alla organisationer, både stora och små som bl.a. uppfyller kraven i ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 
Systemet utgår från ISO 9001, ISO 14001 och SS 62 40 70 samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 och Räddningsverkets allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete, SRVFS 2004:3.
FR2000 är dock enklare att införa och använda eftersom alla delarna är integrerade till ett enda system. Organisationen skall kunna införa systemet utan att vara beroende av extern hjälp. 

Innehåller också krav på kompetensförsörjning, hälsa och säkerhet. FR2000 kostar mindre att införa och certifiera. Tillsynen över revisorerna är också likartad. SWEDAC utövar tillsyn över ISO-revisorerna, Rådet för FR2000 över FR2000-revisorerna.

 

Göteborgsmodellen - Enkelt system, ej så bra

Miljödiplomeringen är tänkt som ett alternativ till de internationella systemen ISO 14001 och EMAS.
Miljödiplomeringen 2008 består av flera obligatoriska punkter, och en checklista med 67 punkter som måste uppfyllas till 75 %. Man får välja fritt vilka man vill använda sig av. Punkterna är uppdelade i följande områden:
LokalerPersonalKontorVaror och tjänsterAvfallshanteringTransporterKemikalier

=============================================================================

Produkter och avfall

Prioriteringstrappan 

Prioriteringstrappan är en rangordning för hur avfall skall hanteras. I Sverige infördes denna princip i samband med att Kretsloppspropositionen antogs 1993. Prioriteringstrappan innebär att avfall skall tas omhand i följande prioriteringsordning: 

Avfallshantering

1. Minimering av uppkomst, d v s resurssnålhet 

2. Återanvändning / Återbruk / Retursystem    (i ursprunglig form)

3. Materialåtervinning  (typ. asfalt, burkar)

4. Energiutvinning / Förbränning (ex. högdalen, eldar hushållssopor)

5. Deponering /Särskilt omhändertagande

6. Miljöstörande material. 

Restprodukter som uppkommer skall alltså endast hamna på deponi om det inte finns något annat sätt att nyttiggöra materialet. Hälso- och miljöfarligt avfall skall alltid omhändertas för deponering eller destruktion under kontrollerade former.

 

Försiktighetsprincipen

Försiktighetsprincipen är en grundsten i svensk miljölagstiftning, t ex i Lagen om kemiska produkter där den tillämpas vid val mellan olika produkter. Den innebär att om det finns misstankar att ett ämne kan vara skadligt för hälsan eller miljön skall det inte användas. För projektets del innebär försiktighetsprincipen bland annat att: • Miljömässigt beprövade lösningar skall väljas före nya och okända. 

Utbytesprincipen 

Utbytesprincipen ingår i Lagen om kemiska produkter och kallas även substitutionsprincipen. Den innebär att man skall undvika sådana produkter som kan ersättas med mindre farliga produkter. För projektets del innebär utbytesprincipen att: • Miljömässigt bättre material och produkter skall väljas då funktionsmässigt likvärdiga alternativ finns.

Miljömässigt beprövade lösningar skall väljas före nya och okända samt att miljömässigt bättre metoder och produkter skall väljas då funktionsmässigt likvärdiga alternativ finns.

 

Farligt avfall

Får ej vanligt folk transportera, måste vara godkända firmor.

Oljor, Färger (eldast Sakab Örebro), Lim, PCB, Batterier, el-avfall, lysrör, 

impregnerat trä (förr: cancerframkallande kreosot) - Får eldas på Sakab högtemeratursanläggning i Örebro.
Asbest (på tipp, deponi -vissa) 
Batterier (återvinns)
Kvicksilver - lagras i framtiden i saltgruvor i tyskland
däck - återvinnes
elektronik - metall
kyl/frys - freon - godkända anläggningar, bränns i hög temp.
Trä - bränn
papper - återvinn
kabel - bort plast (granulera)
Lim - bränner 

 

=============================================================================

Miljökvalitetsmål som har bäring mot dagvattenhantering

• Grundvattnet ska ge en säker och hållbar  Grundvatten av god kvalitet .dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt  Levande sjöar och vattendrag. 

•hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. 

• Västerhavet och Östersjön  Hav i balans samt levande kust och skärgård .ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska  Ingen övergödning. 

•inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 

• Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som  Giftfri miljö .skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden

 

Miljökonsekvensbeskrivning MKB

Enligt MB 6 kap skall en miljökonsekvensbeskrivning ingå i en ansökan om tillstånd attanlägga, driva eller ändra verksamheter. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är attidentifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamheteller åtgärd kan medföra på:• Människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap, och kulturmiljö.• Hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt.• Annan hushållning med material, råvaror och energi.• Att möjliggöra en samlad bedömning av vilka ovan nämnda effekter har påmänniskors hälsa och miljö.I MB 6 kap 4 § står det beskrivet att tidigt samråda med Länsstyrelsen om man avserbedriva verksamhet eller vidta någon åtgärd som kräver tillstånd eller beslut omtillåtlighet enligt MB eller enligt föreskrifter som har meddelas med stöd av MB.

 

Miljökvalitetsmålen

1. Begränsad klimatpåverkan 

 

2. Frisk luft 

3. Bara naturlig försurning 

4. Giftfri miljö 

5. Skyddande ozonskikt 

6. Säker strålmiljö 

7. Ingen övergödning 

8. Levande sjöar och vattendrag 

9. Grundvatten av god kvalitet

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 

 

11. Myllrande våtmarker 

 

12. Levande skogar 

 

13. Ett rikt odlingslandskap 

 

14. Storslagen fjällmiljö 

 

15. God bebyggd miljö 

 

16. Ett rikt växt- och djurliv

1. Begränsad klimatpåverkan Syfte: Minskade utsläpp av växthusgaser. Delmål 2008-2012: Att medelvärdet för perioden ska vara minst 4% lägre än utsläppen 1990.2. Frisk luft Syfte: Minskade utsläpp av svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon (VOC).3. Bara naturlig försurning Syfte: Minskade utsläpp av svavel och kväve i mark och vatten.4. Giftfri miljö Syfte: Minskade utsläpp av metaller och andra ämnen som kan skada människors hälsa eller den biologiska mångfalden.5. Skyddande ozonskikt Syfte: Minskade utsläpp av ozonnedbrytande ämnen.6. Säker strålmiljö Syfte: Höjt skydd mot joniserande strålning från radioaktiva ämnen.7. Ingen övergödning Syfte: Minskade utsläpp av bland annat fosfor och kväve i vatten.8. Levande sjöar och vattendrag Syfte: Skydda och restaurera sjöar och vattendrag.9. Grundvatten av god kvalitet Syfte: Användning av mark och vatten får inte medföra negativa konsekvenser för grundvattnet.10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Syfte: Bland annat minskat buller från båttrafik och skydd mot utrotningshotade fiskar och fåglar.11. Myllrande våtmarker Syfte: Bland annat skydd för utrotningshotade arter.12. Levande skogar Syfte: Bland annat skydd för utrotningshotade arter.13. Ett rikt odlingslandskap Syfte: Skydda kulturlandskapen och den biologiska mångfalden.14. Storslagen fjällmiljö Syfte: Minska skador på mark orsakade av mänsklig aktivitet och bevara den biologiska mångfalden.15. God bebyggd miljö Syfte: Bland annat bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader.16. Ett rikt växt- och djurliv Syfte: Bland annat bevara biologisk mångfald.

=============================================

Arbetsmiljö

AML - Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljöverket ger ut AFS - författningssamling, AFS <årtal> : <nummer>

Grunden i lagstiftningen finns i arbetsmiljölagen, AML, som bestäms av riksdagen. 
Arbetsmiljölagen ger de yttre ramarna för vad som gäller för miljön på jobbet. 

Arbetsmiljöverket har fått regeringens uppdrag att mer i detalj reglera vad som ska gälla. 
Detta görs genom , AFS - författningssamling, föreskrifter och allmänna råd som preciserar vilka krav som ska ställas på arbetsmiljön. 

Föreskrifterna kan till exempel gälla risker, psykiska och fysiska belastningar, farliga ämnen eller maskiner. 
De utarbetas i samarbete med arbetsmarknadens parter.

 

Lista på AFSar

* AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Länk
 Länk till "Systematiskt arbetsmiljöarbete" en vägledning

* AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning Länk OBS! Nytt namn 2009:2  1/4-2010

* AFS 1993:3 Arbete i slutet utrymme Länk

* AFS 1999:3 Bygg- och anläggningsarbete Länk
Planering och etablering
Arbetets utförande
Vissa särskilda arbeten
Skyddsnät
Stegar och arbetsbockar 

Exempel på byggnads- och anläggningsarbete är1.   schaktning,2.   markarbeten, 3.   byggnadsarbete, 4.   montering och nedmontering av prefabricerade element, 5.   inredning eller installation av utrustning, 6.   ändringar, 7.   renovering, 8.   reparationer, 9.   nedmontering, 10. rivning, 11. löpande underhåll, 12. periodiskt underhåll - måleri- och rengöringsarbeten,  13. dränering och  14. sanering. (AFS 2007:11)

* AFS 1990:12 Ställningar
Arbetsplan mer än 1,25 m
Skyddsräcke vid fallhöjd>2m, över- och mellanledare,
fotlist, skyddstak.

* AFS 1984:2 Bultpistoler

* AFS 1984:03 Spikpistoler 

* AFS 1998:1 Belastningsergonomi
Arbetsgivarens ansvar (förutsättningar, kunskaper), Byggherrar (hänsyn vid projekteringen)
Samordningsansvarig (övervakningsansvar), Övriga (tillverkare, importörer och upplåtare) 

* AFS 2000:1 Manuell hantering av bördor och laster.

* AFS 2000:4 Kemiska arbetsmiljörisker

* AFS 2003:2 Bergarbete

* AFS 2007:1 Sprängarbete
Riskfyllt arbete, sprängplan. Sprängbas ska utses 
Transport, föreskrifter om laddning etc., Regler för utrymning, bevakning, initiering 

* AFS 2004:3 Stegar och arbetsbockar 
Typkontroll ce-märkt, Anliggande stege 75 graders lutning.

* AFS 2006:1 Asbest
Vid rivning krävs tillstånd. Enstaka rivning, < 1 mantimme får göras utan tillstånd Utbildning krävs, Förebyggande av dammspridning 

* AFS 1981:14 Skydd mot skada genom fall

* AFS 1981:15 Skydd mot skada genom ras

* AFS 2003:6 Besiktningar av lyftannordningar

* AFS 2006:6  Användning av lyftanordningar och lyftredskap

* AFS 2005:18 Härdplaster

* AFS 1982:3 Ensamarbete 

=============================================================================

Allmänt

Byggherre

Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbete". 
Det är alltså en roll som en person eller ett företag har i samband med ett bygge. 

• Byggherren har det grundläggande ansvaret för att under förberedelsen av byggprojektet (planeringen och projekteringen) 

• Beakta arbetsmiljön under byggskedet. 

• Byggherren ansvarar också för att dokumenten förhandsanmälan, arbetsmiljöplan och dokumentation upprättas, 
   
• Utse en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering, utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet samordnas ur arbetsmiljösynpunkt, 
   
• utse byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet.

 

 

Förhandsanmälan

Beräknas arbetet pågå under längre tid än 30 arbetsdagar och där mer än 20 personer vid något tillfälle sysselsätts samtidigt eller om antalet persondagar beräknas överstiga 500 ska förhandsanmälan lämnas till Arbetsmiljöverket. 

Länk till blankett 

 

Arbetsmiljöplan

Länk till AMP-Guiden
En arbetsmiljöplan för hela objektet ska tas fram redan innan byggarbetsplatsen etableras.
Tas fram i ett tidigt skede 

Byggskedet – byggherren ska se till att en arbetsmiljöplan upprättas innan byggarbetsplatsen etableras

Det är byggarbetsmiljösamordnaren för planering och projektering (BAS-P) som i första hand ska se till att detta sker.

 

Byggherren eller en uppdragstagare som övertagit dennes ansvar har också ansvar för upprättandet av planen. 
Meningen är att arbetsmiljöplanen sedan ska användas under hela byggskedet. 
Det är byggarbetsmiljösamordnaren för utförandet (BAS-U) av arbetet som ska se till att den finns tillgänglig på byggarbetsplatsen så snart den etablerats och genomföra de anpassningar av planen som behövs.

 

En Arbetsmiljöplan skall enligt AFS 1999:3 10§ med tillägg 2008:16 upprättas om:

Arbetet kommer att pågå mer än 30 arbetsdagar och det vid något tillfälle kommer att vara mer än 20 personer sysselsatta eller det totala antalet persondagar överstiger 500 eller

något av nedanstående arbeten (i fortsättningen kallade för "arbeten med särskild risk") kommer att utföras

Tillexempel:  Risk för fall, Tunnlar, Brunnar, Spärning, Montering av tunga byggelement, passerande fordonstrafik, kemiska eller biologiska ämnen som medför fara för hälsa. Risk att begravas under jordmassor eller sjunka ned i lös mark.

Arbetsmiljöplanen ska inehålla

• De regler som ska tillämpas på byggarbetsplatsen. 
• En beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras. 
• En beskrivning av de arbetsmiljöåtgärder som vid bland annat riskfyllda arbeten ska vidtas under byggskedet för att arbetsmiljön ska bli bra: 
  
  
• Generellaregler och ordningsregler för arbetsplatsen.

 

Byggarbetsmiljösamordnare (BAS), kan delas in i två kategorier:

BAS-P = byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering

BAS-U = byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet

 

Arbetsskador och olycksfall.   Flest sjukdagar:

Trä-, anläggnings och betongarbetare har flest olycksfall 

1. Fallolyckor

2. Överbelastning

3. Föremål i rörelse 

 

 

Arbetssjukdomar

 

Muskler, skelett, bindväv 49 %

Nervsystem o sinnesorgan 15 %

Andningsorgan 14 %

Huden    9 %

Övriga  13 %

 

 

 

Arbetsmiljöagen

 

Skyddsansvar  innebär att man är skyldig att vidta åtgärder för att se till att arbetsmiljön blir tillfredsställande och att eventuella risker  elimineras, ofta juridisk person

Straffansvar    då någon brutit mot en bestämmelse som är belagd med straff 

 

Tillsyn - Arbetsmiljöinspektionen    (Arbetsmiljöverket)
  Bevakning av att lag och föreskrifter följs bl a genom besök på företag. Rätt att kräva upplysningar.Kan utfärda förbud och  förelägganden. Tystnadsplikt. Straffrättsligt ansvar och påföljd. Arbetsgivarens rätt att överklaga beslut

 

Systematsiskt arbetsmiljöarbete

1 § Dessa föreskrifter gäller för alla arbetsgivare. Med arbetsgivare likställs de som hyr in arbetskraft 

2 § Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas i dessa föreskrifter arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås 

 

 

Att i det dagliga arbetet fatta beslut och genomföra åtgärder så att de anställda varken skadas, blir sjuka eller far illa
Risker upptäcks och åtgärdas
Riskbedömning, Åtgärder (handlingsplan). Arbetsmiljöpolicy (<10 anställda, lägre krav),
Dokumentatation 
SAM Status 1. Saknas 2. Påbörjat 3. Fungerar 4.Fungerar och ger effekt. 

Projekteringsansvar

Länk ADI 583  - Checklista för projekteringsansvar
        – en hjälpreda för byggherrar och projektörer att planera bra arbetsmiljö 

 

Byggherre och projektör har ansvar för:

• Att projekteringen möjliggör en god arbetsmiljö under hela brukstiden
• Att beakta arbetsmiljöaspekter i byggskedet
• Att förebygga farliga och olämpliga fysiska belastningar under bygg- och bruksskedena

 

==============================================================================

Arbetsplatsens utformning

Läs AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning   -   Ett antal regler har samlats i en föreskrift:

Belysning                             -  Belysning (utformning, anpassning, förflyttning)
                                                Ljuskällor – utformning, ändamålsenlighet
                                                Ej besvärande flimmer

Ventilation och luftkvalitet      - Tillräcklig mängd
                                                Rätt placering av intag
                                                ”Fri” från luftföroreningar
                                                Ej besvärande drag
Uteluftsintag, renhet, drag.
Frånluft, cirkulation, frånluft ska renas.
                                                Drift- och underhållsinstruktioner. Kompetent personal                                                Regelbunden kontroll – underhåll. Ska dokumenteras

Larm och utrymning

 Arbetslokaler Höjd etc. handikapanpassning, halkrisk

Personalutrymmen

Buller och akustik

El - får ej orska skada

VA    - för spolning, avrinning, - Golvbrunn. Tillgång till dricksvatten

Golv, väggar, tag, fönster, dörrar, portar  - avskärmning mot instrålning

Transportvägar, Gångar, korridorer, trappor och fasta stegar - hiss kan krävas, Trappsteg och trösklar ska  undvikas.

Varumottag, kajer och ramper, lastöppningar - bortförande av avgaser. Öppningar i golv ska undvikas.

Skyddsanordningar, Nödutrustningar. - Skyddsräcken, Nödbelysningar, Nöddusch, ögondusch (tempererat v)

Larm och utrymmning  - inga hinder, utåtgående dörrar. Brandsläckningsutrustning ska markeras. Detektorer.
om nödvändigt automatisk brandsläcknings utrustning.

Personalutrymmen, Klädutrymmen - Möjlighet att låsa, Omklädningsrum, vid behov kunna torka arb.kläder.

Tvätt dusch toa -

Mat och pausutrymme, vil och jour rum - 

 

=================================================================================

AFS 1999:3 Bygg- och anläggningsarbete

Länk till 1999:3 

Varje arbetsgivare har arbetsmiljöansvar för sina anställda. Samtliga på arbetsplatsen är skyldiga att medverka i det gemensamma skyddsarbetet.  Arbeten med särskilda risker ska utredas av varje arbetsgivare inför varje entreprenad och konsultuppdrag och särskilt beaktas vid fastställande av uppdragets specifika arbetsmiljöplan som kompletterar denna plan.  

 

Projektering   Byggherren ska sammordna projektering.
vid projektering uppmärsamma arbetsmiljön under byggskedet
Utformning, konstruktioner,  produkter, installationer, inredning.

Gäller arbetstagare, arbetsgivare, ensamföretagare.

Gäller alla typer av lokaler. (ej utformning av arbetslokaler)  

Underhåll, men ej drift.

 

Skyddsombud

Länk ADI 314 - Skyddsombud

Företräder arbetskamraterna

Normalt utses skyddsombud på tre år av den fackliga organisation som har kollektivavtal med arbetsgivaren. 
Om det inte finns något kollektivavtal kan arbetstagarna själva välja skyddsombud och meddela arbetsgivaren 

Skyddsombud om mer än 5 sysselsatta

Huvudskyddsombud om flera skyddsombud

Regionalt skyddsombud om skyddskommitté inte finns

Skyddskommitté om mer än 50 arbetstagare

 

 

Skyddsronder, Arbetsmiljöronder, Miljöronder, Arbetsplatsträffar.

 

Om skyddsombudet anser att det finns brister i arbetsmiljön, kan han eller hon begära att arbetsgivaren sätter in åtgärder. Arbetsgivaren är skyldig att svara omgående på en sådan begäran. 

Om skyddsombudet anser att en anställds liv eller hälsa är i fara ifall den fortsätter med en viss arbetsuppgift, kan skyddsombudet avbryta arbetet.

 

Byggherren ska utse en ByggArbetsmiljöSamordnare (B.A.S)

 

I alla byggprojekt behöver beställaren utse en person som arbetar med arbetsmiljösamordning i dels planeringsfasen, dels under utförandet.
Kunskapskrav: Erfarenhet, Utförande, Samordning, ledning, styrning, Projektering, en hel del övriga kunskaper.

Reglerna för byggarbetsplatser och fasta driftställen: 

 

• Byggherren skall redan vid planeringen beakta arbetsmiljösynpunkter. 

• Byggherren skall utse byggarbetsmiljösamordnare: 

- för planering och projektering , BASp 

- för utförandet av arbetet, BASu 

• Byggherrens arbetsmiljöansvar kan genom skriftligt avtal överlåtas till en självständig uppdragstagare (total- eller generalentreprenör). 

• Vissa skyldigheter som förhandsanmälan, arbetsmiljöplan och annan dokumentation regleras numera direkt i arbetsmiljölagen. 

• Samråd ska ske mellan samordningsansvarig och byggarbetsmiljöansvarig vid ombyggnad på befintligt driftställe. 

 

Länk - vem är ansvarig

Byggherren (BASU) ansvarar för

 

• dokumenten förhandsanmälan, arbetsmiljöplan och dokumentation upprättas,
• utse en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering,
• utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet samordnas ur arbetsmiljösynpunkt,
• utse byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet.

 

BASP För planering och projektering (P)
Uppdragsspecifika arbetsmiljöplaner ska skickas till BasP för godkännande.

Tidplanering
Arbetsmiljöplan
Planera projektdokumentation
Uppdatering
Projekteringssamordning

BASU För utförande (U)
Samordningsansvar - Byggherren, kan överlåtas. Anslag om vem som har samordningsansvaret.
Se till att det finns personalutrymmen, Arbetsmiljöplan finns tillgänglig. Förhandsanmälan
Organisera en gemensam skyddsverksamhet. Åtgärder - endast behöriga personer till arb.pl.
Se till att maskiner etc. är besiktade och kontrollerade, att förare har tillräklig kompetens.

Tidplanering detalj Förfina och hålla arbetsmiljöplan aktuell Dokumentation Uppdatering

Byggplatssamordning

B.A.S kan vara byggherren själv eller någon annan

Dokumentation:

 

Byggherren ska se till att dokumentation görs av sådant som är av betydelse för säkerhet och hälsa vid drift, underhåll, ändring och rivning när arbetena avslutas.

Förändringar som ägt rum under byggskedet ska dokumenteras

Överlämnas till en ev ny innehavare av objektet 

Straffsanktionerat!

 

Arbetsmiljöplan - AMP

Länk 

 

 

Riskfylda arbeten

 

Förhandsanmälan
* När arbetet beräknas pågå längre än 30 dagar och sysselsätta mer än 20 man samtidigt

 

=======================================================================================

Hälsorisker till följd av exponering för mikroorganismer vid arbete i reningsverk
VA - Forsk rapport  Nr 2005-07 

 

Länkar:

Arbetsmiljöverket AFS 1984:15   berör VA - AVLOPPSANLÄGGNINGAR

Svenskt vatten 2005-07 - Hälsorisker till följd av exponering för mikroorganismer vid arbete i reningsverk

Röda zoner höjer säkerheten på Stockholm Vatten - Värsta områdena ur arbetsmiljösynvinkel.

 

Avloppsvatten innehåller mikroorganismer som kan framkalla inflammation eller infektion. De vanligaste hälsoeffekterna bland reningsverksarbetare är symtom från mag-tarmkanalen och  luftvägarna.  

 

Viktigt känna till:  Svavelväte är en giftig gas som snabbt kan resultera i medvetslöshet och död. 
Svavelväte har en karakteristisk lukt, men gasen bedövar snabbt luktsinnet. 

Metan är en luktlös gas som kan tränga undan luftens syre med kvävningsrisk som följd. 
Metan och svavelväte kan dessutom vid höga halter bilda explosiva blandningar med luft. 

Ammoniak är en giftig gas som dessutom är kraftigt irriterande på ögon och luftvägar.

Aerosoler (små partiklar i luften, kan vara vätskepartiklar, fasta partiklar (damm) kan bildas vid spolning, rör om kraftigt eller luftar avloppsvattnet. D
en aerosol, som bildas kommer på grund av materialets natur att innehålla bakterier och andra mikroorganismer I aerosolerna fnns bakterier och endotoxin

Sjukdomsframkallande mikroorganismer som virus, t.ex. Enterovirus och bakterier, t.ex. Salmonella och Campylobakter, finns i förhållandevis små mängder i avloppsvattnet. Exponering för parasiter som Giardia lamblia har påvisats bland  eningsverksarbetare, men förekomsten av dessa parasiter är låg i Sverige.

Vanligaste hälsoeffekter bland reningsverksarbetare
Problem m. magtarm kanalen, torrhosta, etc.. Viss smittorisk t ex för sjukdomar som stelkramp och polio.

Skydda sig mot aerosoler

Säkerhetsåtgärder: personlig skyddsutrustning, sele, fallskydd, vakt, lufta tunneln minst ett dygn i förväg

Säkerhetsåtgärder  i samband med nedstigning i avloppstunnlar ? 
Vid arbete i tunnlar och ledningar kan det vara nödvändigt med speciella säkerhetsarrangemang, som t ex radioförbindelse. 
Det är viktigt att den som fungerar som vakt, sköter livlina m m, förutom egen skyddsutrustning också har tillgång till och kunskap om användning av räddningsutrustning, som t ex lyfthjälpmedel som medger snabbt och säkert ingripade vid en eventuell nödsituation

Exempel på arbete då skriftliga hanterings- och skyddsföreskrifter kan behövas är särskilt riskfyllda arbeten som:

- arbete i utrymme där syrebrist, giftig eller explosiv gas kan förekomma, 
   t ex rötkammare med anslutande utrymmen, pumpgrop, avloppsbrunn eller liknande utrymmen

- arbete i vattenförande ledning eller annat utrymme där stor vattenföring kan förekomma, t expumpgrop

- arbete där starkt frätande kemikalier hanteras

- arbete i smittreningsanläggning på sjukhus.

13 § Vid risk för direktkontakt med avloppsvatten, avloppsslam och latrin skall så långt
möjligt skyddshandskar och annan erforderlig personlig skyddsutrustning användas.

14 § Arbetsgivare skall erbjuda arbetstagare skyddsvaccination om det behövs.

 

De symtom som oftast rapporteras är symtom från magtarmkanalen, trötthet, huvudvärk, ledvärk samt övre och nedre luftvägssymtom. Akuta symtom med feber och frossa, torrhosta, muskel och ledvärk förekommer bland reningsverksarbetare.Symtomen försvinner i regel till nästa dag och efterlämnar inga men. 

Liknande symtom som förekommer bland reningsverksarbetare (t.ex. symtom från luftvägar, toxiskpneumoni och ovanlig trötthet) har rapporterats i högre grad bland personer i yrkesmiljöer där aerosoler med organiskt damm förekommer (t.ex. lantbruksmiljö, bomullsindustri och trähantering). Dessa dammaerosoler innehåller också endotoxin vilket talar för att det finns ett samband mellan exponering för endotoxin och utveckling av dessa symtom.

Risker som kan förekomma

 

• maskiner, lyftanordningar m m, vilka kan innebära risker av mekanisk art. 

 

• Fallolyckor och drunkning på grund av att det i anläggningarna förekommer bassänger,pumpgropar och liknande i stor utsträckning.
   
• Buller,  i form av maskiner. Fallande vatten

 

 

• Tunga lyft och dåliga arbetsställningar förekommer bl a i samband med hämtning och transport av latrinkärl samt vid hantering av kärlen i latrinanläggningarna. Dåliga arbetsställningar förekommer också på grund av trånga utrymmen i t ex nedstigningsbrunnar.

 

• Det är också angeläget att verksamheten planeras och ordnas med beaktande av de kemiska hälsorisker som kan förekomma, t ex att nödduschar och möjlighet till ögonspolning finns där arbete med frätande kemikalier pågår.

smutsiga och rena utrymmen så långt som möjligt hålls avskilda från varandra 

Röd Zon

 

Stockholm Vatten har gjort en omfattande riskbedömning av sina reningsverk och avloppsanläggningar och delat in vissa områden i röda zoner. För att få arbeta där krävs bland annat dokumenterad utbildning och skyddsutrustning. 

 

Exempel på arbeten i Röd Zon
In och utloppstunnel, tömd ej renspolad bassäng, förluftning, sandfilter, samt tömd rötkammare.

Ensamarbete får ej förekomma

  

Kan förekomma Svavelväte, Metangas, Koldioxid.

Länk - Röd zon höjer säkerheten på Stockholm Vatten

• För att få vistas i en röd zon krävs en grundläggande utbildning på en halv dag
  
  
• Man försöker bygga bort eller kapsla in arbetsmiljöproblem.

 

• Det krävs skyddsutrustning som till exempel fallskydd, hjälm, handskar och helmask med filter. 
   
•  Ska man gå ner i tunnlarna får man ha på sig heltäckande kloakdräkt. Tunnlarna luftas ett dygn före nedstigning för att få in frisk luft. 

 

• Personalen har  gasmätinstrument med sig och ibland även kemiska syrgasapparater och räddningsflotte. 

 

• Tunnelvakter placeras också vid in- och utgångarna och nedstigningar och utrymningsvägar kontrolleras. 

 

• Trafiken ovan jord kan också behöva spärras av och väderprognoser kontrolleras ifall det är risk för regnskurar som kan svämma över tunnlarna. 
  
  
• Inför varje arbete i en röd zon gör arbetsledaren en säkerhetsplanering. 
  En checklista fylls i, till exempel att bassängen är tömd och att maskiner och el stängts av.
  
  
• Efter arbetet städas utrymmen och utrustning ses över, Personlig hygien är viktig. 
 

 

 

 

==========================================================

JB	1970:994	Jordabalken
VägL	1971:948	Väglagen
PBL	1987:10	Plan- och bygglagen
BVL	1994:847	Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m.
KontL	1966:314	Lag om kontinentalsockeln
KultL	1988:950	Lag om kulturminnen m.m.
StbyggFo	1988:1229	Förordningen om statliga byggnadsminnen m.m.
BanL	1995:1649	Lag om byggande av järnväg
BanFo	1995:1652	Förordning om byggande av järnväg
ArtFo	2007:845	Artskyddsförordningen
MB	1998:808	Miljöbalken
HushFo	1998:896	Förordning om hushållning med mark- och vattenområden m.m.
MfvshFo	1998:899	Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
EgenkFo	1998:901	Förordning om verksamhetsutövares egenkontroll
SamrådFo	1998:904	Förordning om täkter och anmälan för samråd
MKBFo	1998:905	Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar
MsankFo	1998:950	Förordning om miljösanktionsavgifter
AnmVtn	1998:1388	Förordning om vattenverksamhet
OmrskFo	1998:1252	Förordning om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
MknlFo	2001:527	Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft
MknfFo	2001:554	Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten
AvfFo	2001:1063	Avfallsförordning
LstFo	2007:825	Förordning med länsstyrelseinstruktion
VtnFo	2004:660	Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön

Naturvårdsverkets föreskrifter, allmänna råd och handböcker

NFS Biotop	1995:4	Biotopskydd
NFS Kembek	1997:2	Spridning av kemiska bekämpningsmedel
NFS Art	2009:10	Artskydd
NFS Fisk	2002:6	Fiskvatten som ska skyddas
NFS Täkt	2003:1	Täkter
NFS Natura	2003:17	Natura 2000.
NFS Vätska	2003:24	Skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor
Handbok Natura	2003:9	Natura 2000 i Sverige
NFS Avfall	2004:4	Hantering av brännbart avfall och organiskt avfall
NFS Trpt	2005:3	Transport av avfall
NFS Skada	2005:17	Påtaglig skada av riksintresse
NFS Natur	2007:1	Naturområden som avses i 7 kap. 27 § miljöbalken
NV MKB	2009:1	Miljöbedömning planer
NV Strand	2009:4	Handbok strandskydd

Skogsvårdstyrelsens föreskrifter

Skog AR

2000:1

Skogsstyrelsens allmänna råd till 7 kap 11§ miljöbalken och 6§ förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Vägverkets föreskrifter

VVFS MKB Samråd

2007:223

Vägverkets föreskrifter om samråd och miljökonsekvensbeskrivningar m.m. i förstudier. vägutredningar och arbetsplaner

I guiden behandlas inte kemikaliehantering närmare utan läsaren förutsätts känna till - eller ta reda på - sitt ansvar för brandfarliga vätskor, köldmedium, PCB, brandfarliga och explosiva varor. Inte heller behandlas myndighetsinterna regler eller ansvar för fel i myndighetsutövning.