Definitioner

Vid dimensionering av Tryckledningar, eller Jordtryck, kan det vara bra att känna till enheter.

1 mVp (1 meter vattenpelare) =  9,81 kPa = 1,42 Psi (pound force per square inch)

1 Atm = 10 Mvp

1 bar är ungefär lika med lufttrycket vid havsytan

mVp - hur högt tryck som bildas på botten av en behållare med vatten

Statistisk information

   = Medelpoängen viktad utifrån antalet betyg

 =standardavvikelsen

Jordtryck

En kubikmeter planteringsjord väger ca ca 1200kg.

Spänning mellan korn styr hållfasthet

Tunghet γ
I de flesta beräkningar används jordens tunghet, där tungheten
γ  i kN/m3 är  γ = g · ρ
Värdet på tyngdaccelerationen g sätts normalttill 10 (9,81).

Porositet är bra att veta då man anlägger tex. ett makadamdike.
Porositeten är hålrummet mellan stenarna, dvs. det utrymme som kan ta vatten. 
Tunghet är bra att veta hur mycket röret trycks ihop, se.... 

Φ = porositet = hålrumsvolym/total volym (%)

Ju grövre en por är desto lättare töms den på vatten vid dränering f ör att i stället fyllas med luft.

θ = markvattenhalt = vattenvolym/total volym (%)

Vattenmättnad = 

mjäla, äldre benämning mjuna, kornfraktion med partikelstorlekar mellan 0,02 och 0,002 mm i diameter

0.001 mm = 1 um

Kornstorlek	Typ	Fraktion	Förkortning	Porositet Φ Porositet % Vattenmättnad	Tunghet, kN/m3	Hydraulisk konduktivitet K-Värde (m/s)
						Lera silt 10-7 m/sek Lera Sand 10-6 m/sek
Finjord	LER	<0,002 mm	Cl	0,42 40-60%	17	9E-010
	Finler	0-0,0006 mm
	Lermorän			40-55%	22
	SILT	0,002—0,06 mm	Si, CSi, MSi, FSi	0,46 40-50%	17	10-5 m/sek 0,0000003
	Finsilt	0,002-0,006 mm
mjäla	Mellansilt	0,006-0,02 mm		40-50%		10^-6 - 10^-8
	Grovsilt	0,02-0,06 mm
	Siltig morän				11
Grovjord	SAND	0,06—2 mm	Sa, Csa, Msa, Fsa	40,00%	18
	Finsand	0,06-0,2 mm		0,43		10-4 m/sek. 0,00003
	Mellansand	0,2-0,6 mm		0,41 30-35%		0,0001
	Grovsand	0,6-2 mm		0,39 30-40%		10-3 m/sek 0,0005
	Sandig morän				11
	GRUS	2—60 mm	Gr, CGr, MGr, FGr	0,28 30-40 %	19	0,004
	Fingrus	2-6 mm
	Mellangrus	6-20 mm
	Grovgrus	20-60 mm
	grusig morän				13
Mycket grov jord	STEN	60—200 mm			18
	Sprängsten, Makadam				18
	Block - > 200 mm) (600 mm fram till 2004)	60-200 mm	LBO, BO, CO
	Gyttja	Sönderdelade växtdelar och djurrester.Kan innehålla oorganiska beståndsdelar.			14
	Torv	Olika förmultningsgrader Urskiljbar växtstruktur			11-11-13
	Morän	- Olika partikelstorlekar, från lerpartiklar (<0,002 mm) till block (>20 cm)
	Friktionsjord	Sand- och grus betecknas som friktionsjord
Sedimentära bergarter
		Kalksten dolomit		1-50 %
		Grov- medelkorning sandsten		<20%
		Finkorning sandsten		<10 %

Naturligt material (rundat)

Finsingel 8-32

Grovsingel 30-100

Krossat Material (skarpkantat)

Stenmjöl 0-4

Flis 4-16

Finmakadam 16-32

Grovmakadam 32-64

Storsten 64-128

Effektiv (eller kinematisk) porositet ne i några olika akvifärtyper. Från Carlsson och  Gustafson (1991) Akvifär  

Effektiv porositet
neGrus- Sand 0.05 – 0.2 
Morän  0.01 – 0.1 
Homogent kristallint berg 0.0001 – 0.001 
Sprickzon i kristallint berg 0.001 – 0.01
Sedimentär berggrund  0.005 – 0.05

Lera - består ofta till större delen av vatten. Den har en mycket stor förmåga att behålla vatten och vattenströmning genom lera sker mycket långsamt.

Silt - Vid schaktningsarbete i siltjord under grundvattenytan får siltjorden en vällingliknande konsistens. Silt är en tjälfarlig jordart och det är vanligt att tjälskador uppstår

Morän - morän är en osorterad jordart med sten och block spridda i en finkornig grundmassa.

Andra benämningar man stöter på är dessa nedan

Typ	Kornstorlek
Singel	5-64 mm
Bärlagergrus	0-70 mm
Fyllnadsgrus	0-300 mm
Makadam (krossgrus)
Medelmakadam	25-65 mm
Finmakadam	4-25 mm

Vid beräkningar antas som regel att porvattnets densitet ρw är 1 t/m3, (1Mg/m3), och att dess tunghet är 10 kN/m3.

Tjälfarlighetsklass

Beskrivning Exempel på jordarter
Från ATB Väg 2005 - Kap. A

1 Icke tjällyftande jordarter	Gr, Sa, saGr, grSa, GrMn, SaMn, Pt
Dessa kännetecknas av att tjällyftningen under tjälningsprocessen i regel är obetydlig.	Torvjordar, grus, sand
Klassen omfattar materialtyp 2 samt organiska jordarter med organisk halt > 20 %. Ej hävningsbenägna på grund av liten kapillaritet
2 Något tjällyftande jordarter	siSa, siGr, siSaMn, siGrMn
Dessa kännetecknas av att tjällyftningen under tjälningsprocessen är liten.
Klassen omfattar materialtyp 3B.
3 Måttligt tjällyftande jordarter	Cl, ClMn, siMn
Dessa kännetecknas av att tjällyftningen under tjälningsprocessen är måttlig.	Leror, gyttjor, sandig-moig morän
Klassen omfattar materialtyp 4A och 4B. Märkbar tjällyftning ochvattenansamling vidfrysningsprocessen. Särskiltmärkbar i sänkor därgrundvattenytan står nära markyta
4 Mycket tjällyftande jordarter	Si, clSi, siCl, SiMn
Dessa kännetecknas av att tjällyftningen under tjälningsprocessen	Silt, grovlera, siltig morän
är stor.
Klassen omfattar materialtyp 5. Tydlig tjällyftning på grund av högkapillaritet. Mycket storhävningseffekt där grundvattnetligger nära markytan

 Tjälfarlighetsklassificering av jordarterKlassindelning Beskrivning JordartstyperIcke tjälfarliga Ej hävningsbenägna på grund avliten kapillaritetTorvjordar, grus, sandMåttligt tjälfarliga Märkbar tjällyftning ochvattenansamling vidfrysningsprocessen. Särskiltmärkbar i sänkor därgrundvattenytan står nära markytan.Leror, gyttjor, sandig-moig moränMycket tjälfarliga Tydlig tjällyftning på grund av högkapillaritet. Mycket storhävningseffekt där grundvattnetligger nära markytan.Silt, grovlera, siltig morän

Olikheter hos terrassens tjälegenskaper kan förorsakas av dels varierande tjälfarlighet och tjocklek hos tjällyftande jord, dels varierande vattenmängd och variationer i materialsammansättning i jorden. Besvärande ojämn tjälrörelse är vanligast på vägsträckor där jorden i terrassen har silthalt  > 30% samtidigt som lerhalten är < 40%.

När man projekterar ledning som korsar väg försöker man alltid korsa vägen 90 grader vinkelrätt mot vägens längdriktning med tanke på tjällyft, då får man ett litet bump när man kör över ledningen vid en eventuell tjällyftning, troligtvis är det så att, lägger man röret i vinkel får man flera hopp vid överkörning med risk för avåkning.

Volym
m3 / ton	Material	2-axl bil	3-axl bil
1 m3 = 1,6 ton	Sand, grus, samkross och makadam	ca 6 m3	ca 8 m3
1 m3 = 1,3 ton	Jordmaterial	ca 7 m3/lass (blöt jord och fyllnadsmassor är tyngre)
Vikt
Material	2-axl bil	3-axl bil
1 lass grus, sand m.m.	ca 9 ton	ca 12-13 ton
1 lass jord	ca 8 ton	ca 12-13 ton