Miljö

Ord
EkologiNationella miljömålKrav
Kemi
Miljöbalken
ISO14001 Miljöledning (det sätt företaget hanterar miljöfrågor) 

Bör kunna
Grundläggande miljölagsiftning
Miljöledning

Lagar och förordningar
Vattentjänstlagen
Livsmedelslagstiftning
Miljöbalk
Arbetsmiljölagar

 

================Länkar====================

www.Klimatkontot.se

www.Minplanet.se

http://www.msr.se/sv/

www.vattenmyndigheterna.se  Samordna arbetet med att bevara och förbättra kvaliteten på våra vatten enligt
EU:s ramdirektiv för vatten, som infördes i svensk lagstiftning 2004

www.viss.lst.se    (VattenInformationsSystem Sverige) är en databas med alla Sveriges större sjöar, vattendrag,   grundvatten och kustvatten. VISS finns för dig som dagligen arbetar med vattenfrågor

www.miljomal.nu

www.skl.se   Sveriges kommuner och landsting

www.svensktvatten.se

www.sgu.se  Sveriges Geologiska Undersökning

www.naturvardsverket.se

====================================

Ekosystem - begränsat område  (Eko. grekiska oykos = ekonomi), ekologi - Hushålla med.

Ekologi - Ordet ekologi kommer från två grekiska ord; oikos ”hus” och logos ”lära” 

Förenta arabländerna, USA skulle behöva 5 gånger så stor yta, globalt 30% överuttag (2005), jorden skulle behöva vara 30 % större yta.

Faktor 10

Om 10-15 år måste allt vi konsumerar vara 10 gånger så effektivt

ex. kylskop, datorer...

Att tillverka en dator idag 25 kg avfall, mangam, silver är brismetaller. 

M=f(n*k*m) 
f=funktion           M=Miljöbelastning på jorden    n=antal mäniskor    
k=konsumtionsförmåga            m=miljöbelastning på det vi konsumerar. 

M=250 för en normal familj.

Ekologisk bärkraft  i ett ekosystem

dvs. hur många individer kan ett ekosystem försörja.  ex. jorden

Försurning

surt regn, lågt ph

ex. elda    S+O2 => SO2+H2O  => H2SO4  (svavelväte)

gjorde att sjöar blev sura.

ex. Bil N+O2 => HNO3  (salpetersyra)

Miljögifter

Organiska miljögifter/ämnen

PCB Miljonprogrammet mellan fasadelement, golv, 3lasfönster
Bromerande flamskyddsmedel - i datorer, elektronik, möbeltyger, etc.
Nonyl fenoler - tvätt/diskmedel 
Bisphenol - Nappflaskor
DDT
Fenoxisyror - Spruta SJ:s banvallar
Orexiner - Bildsa vid försurning 

Efekter - Miljögifter
långsiktiga, fortplantning, arvsmassa, imunförsvar, ...

Organiska miljögifter
Förkrymta könsorgan på gråsäl, havsörnäggskal, fet fisk

Biomagnifikation
att vissa ämnen som transporteras i en näringskedja via födan ökar i koncentration med varje länk i kedjan. Svårnedbrytbara miljögifter som DDT och PCB är exempel på ämnen som ökar koncentration, t.ex. i näringskedjan plankton–fisk–fiskätande sjöfågel–havsörn. Jämför anrikning och bioackumulation.

Högt upp i näringskedjan, anrikning - lägre halter ofta en faktor 10 per trofisk nivå, koncetrationsökning i näringskedjan
plankton 5 mg/kg -> strömming 25 -> måsfåglar 650

Växthuseffekten

CFC - Freoner, HCFC förr .... osv...

Växthuseffekten, Ozonskitet - Globalt
Försurning - svavel, kväveoxider SO2, NO2 -Regionalt. 
Miljögifter - Globalt
Övergödning - Regionalt problem, ex. östersjön, tilsätter för mycket kväve (N) och fosfor (P), konstgödsel,
kadmium (skadar njurarna), kalium, enskilda avlopp, reningsverk, trafik, skogs, jord bruk (lokalt amoniak), VA 

Marknära ozon - Smogbildning, städer i grytor, varmt, biltrafik, ökad dödlighet, värme-soljus.

Metaller - Esentiella (det vi behöver)  Cu, Zn, Fe, icke esentiella AS (arsenik), Cd (kamium), Pb (bly), Hg (kvicksilver)
När kvicksilver blir organisk förening är det farligt.
Utlänska källor står för 70% av nedfaler i sverige. Huvuddeken tillförs numera via varor, halterna i marken är förhöjda 3 ggr.

Idag förbjudet bygga koppar tak i stockholm. 

Nationella Miljökvalitetsmål (2020-25) - uppföljning varje år på miljömålen.

===========================================================================

Lagstiftning

Miljöbalken - Grundläggande lagstiftning, kom för ca. 10 år sedan, slog ihop 15-16 lagar till miljöblaken
För att medverka tiull att skapa ett ekologiskt hållbart industrisammhälle

Den tidigare lagstiftningen var svår

Harmonisering av eg-rätten. 

* Hänsysregler - 

* Miljökonsekvensbeskrivningar MKB

* Miljökvalitetsnomrer  - ex. partiklar, gränser, förorenad mark

Skylldig att ha bästa möjliga teknik.
Man är skylldig att ersätta en farlig produkt med en som är mindre farlig.
Skylldig att hushålla med energi
Skylldig att ha kunskap ( 1:a hand företag).

Lagar som miljöbalken ersatt.

Naturvårdslagen (1964:822)miljöskyddslagen (1969:387)lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten (1971:1154)lagen om svavelhaltigt bränsle (1976:1054)lagen om skötsel av jordbruksmark (1979:425)renhållningslagen (1979:596)hälsoskyddslagen (1982:1080)vattenlagen (1983:291) (delvis ersatt)lagen om spridning av bekämpningsmedeln över skogsmark (1983:428)lagen om kemiska produkter (1985:426)miljöskadelagen (1986:225)lagen om hushållning med naturresurser m.m. (1987:12)lagen om förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel (1991:635)lagen om genetiskt modifierade organismer (1993:900)lagen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter (1994:1818)

Miljöbalken består av sju delar.

Den första delen (kapitel 1-6) innehåller tillämpningsområde, övergripande regler och bestämmelser som gäller för alla områden där miljöbalken är tillämpbar. Här finns bl.a. de allmänna hänsynsreglerna och regler för miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivningar med.

Den andra delen (kapitel 7 och 8) innehåller regler för naturvård, till exempel regler för strandskydd och olika former av reservat.

Den tredje delen (kapitel 9-15) innehåller regler för olika former av verksamheter, till exempel regler för täkter, genteknik och kemiska produkter.

Den fjärde delen (kapitel 16-25) behandlar förfarandet vid prövning av olika ärenden och tillstånd.

Den femte delen (kapitel 26-28) innehåller regler för tillsyn, om avgifter och tillträde.

Den sjätte delen (kapitel 29 och 30) innehåller brottsbeskrivningar, straffsatser och sanktionsavgifter.

Slutligen innehåller den sjunde delen (kapitel 31-33) regler om ersättningar, skadestånd och försäkringar.

 

 

Nationella miljökvalitetsmål (2020-25)

Begränsad klimatpåverkan 2008-2012 – 4 % lägre utsläpp än 1990Ej hänsyn till kolsänkor 80 % av utsläppen från förbränning av fossila bränslen

Frisk luft Mål för:Svaveldioxid, Kvävedioxid, Marknära ozon, Flyktiga organiska ämnen, VOC

Bara naturlig försurning

Giftfri miljö

Skyddande ozonskikt År 2010 ska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört.

Säker strålmiljö

Ingen övergödning

Levande sjöar och vattendrag

Grundvatten av god kvalitet Skydd mot exploatering GrundvattennivåerNormer för dricksvattenÅtgärdsprogram enligt EU:s ramdirektiv

Hav i balans.... 8 delmål som rör marina miljöer, fiske, buller, utsläpp av olja mm

Myllrande våtmarker

Levande skogar

Ett rikt odlingslandskap

Storslagen fjällmiljö

God bebyggd miljö Bl a:Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en globalt god miljöNatur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklasByggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjasInriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generationSenast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för bl a: miljöanpassade transporter, estetiska värden, utveckling av grön- och vattenområden samt effektivare energianvändning

 

MKB

både en process och ett dokument
skärpta regler för analys av konskvernser för hälsa, miljö, hushållning

vcid betydande miljöpåverkan

samråd

bekostas av verksamhetsutövaren

Om man vill bygga något nytt som ändrar miljön, betydande miljöpåverkan

1. Behövs bedömning - Behövs mkb för projektet, osäker prata med länsstyrelsen

2. Bakrundsdata (miljön) - hur ser föroreningssituationen ut, hur används... skydda grodor, etc.

3. Alternativ - kan man lösa problem på något annat sätt.

4. Nollalternativ - Om vi ej gör förändring vad händer då.

5. Sammråd - prata med Naturskyddsföreningar, boende, sätta annons i tidningen

6. Effekter - vad får det för konsekvenser för miljön, det här projektet (grodor, ...)

7. Åtgärder - För att minska effekter.

8. MKB dokument - mkb beskrivning till Länstyrelsen eller regeringen (större projekt typ. gasledning ryssland-tyskland)

Ska vara MKB vid större miljöpåverkan. Om det är verksamhet som kräver tillstånd. ex. ombyggnad, nybyggnad.

MKB Utställelsehandling - sammanfattning av MKB.

 

Miljöfarlig verksamhet

• A-verksamheter ska ha tillstånd från Miljödomstolen att anlägga eller driva verksamheten.
  Vindkraftverk, anm. miljödomstol om det inte är ett litet.
  Tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter kallas för A- eller B-verksamheter, beroende på vilken myndighet som beslutar om tillstånd (miljödomstol respektive länsstyrelse).
  Generellt Gäller att tillstånd måste sökas hos miljödomstol.
• B-verksamheter ska ha tillstånd från länsstyrelsen miljöprövningsdelegation att anlägga eller driva verksamheten. För en B-verksamhet måste tillstånd sökas hos länsstyrelsen
  är fler än 2000p 
• C-verksamheter ska anmäla anläggande eller drift av verksamheten till den lokala miljö- och hälsoskyddsnämnden. Anmälningspliktiga verksamheter kallas för C-verksamheter och anmäls till tillsynsmyndigheten (Miljönämnden).
  Är det mer än 200p
  De verksamheter som är anmälningspliktiga har beteckningen ”C” i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
  
  C-verksamhet krävs en anmälan till bygg- och miljönämnden. Övriga miljöfarliga verksamheter benämns U-verksamheter. För dessa krävs varken ansökan eller anmälan, men miljöbalkens regler gäller ändå.
  
  Mellanlagring av farligt avfall ƒ avfallsåtervinning ƒ skjutbana ƒ fordonstvätt ƒ bensinstation ƒ tryckeri ƒ mekanisk verkstad ƒ målning och lackering ƒ uppläggning av massor ƒ avfallsåtervinning ƒ energiproduktion ƒ motorbana ƒ laboratorie ƒ sortering av avfall ƒ mellanlagring av avfall ƒ demontering av skrotbila
• De verksamheter som inte finns med i bilagan till förordningen kräver varken tillstånd eller anmälan (ofta kallade U-verksamheter): Mijöbalkens regler gäller även för dessa verksamheter och miljö-och hälsoskyddsnämnden utövar tillsyn. Övriga miljöfarliga verksamheter benämns U-verksamheter. För dessa krävs varken ansökan eller anmälan, men miljöbalkens regler gäller ändå.

 

Miljökvalitetsnormer

....

 

Styrmedel - Skatter

 

Producentansvar

Byggvarudeklarationer

 

Kemiska Produkter

PRIO - Avancerad hjälpmedel, kemikalie inspoektionen.
Web baserat verktyg för att titta på kemiska produkter. Risk satser, allergi framkallande.

Med hjälp av verktyget kan du:

• Söka på ämnen och få information om deras miljö- och hälsofarliga egenskaper
• Få information om prioriterade hälso- och miljöegenskaper
• Hitta ämnen som ingår i ämnesgrupper och olika produkttyper
• Få hjälp att utveckla rutiner för inköp, produktutveckling, riskhantering etc.

 

BASTA

Säkerhetsdatablad

Säkerhetsdatabladets 16 obligatoriska punkter

Märkning på förpackningar

Fram till den 1 juni 2015 sker en gradvis övergång från nationella bestämmelser till regler i EU:s nya klassificeringsförordning CLP.

Produkter som ska ha kännbar varningsmärkning om produkten är märkt enligt nationella regler är de som är märkta med minst en av följande farobeteckning:

• Extremt brandfarligt (Gäller ej aerosoler som har klassificerats och märkts enbart med denna farobeteckning.)
• Mycket brandfarligt (Gäller ej aerosoler som har klassificerats och märkts enbart med denna farobeteckning.)
• Mycket giftig
• Giftig
• Hälsoskadlig
• Frätande. 

Miljömärkning

Se länk          Länk 2

Typ 1 innebär att tjänsten eller varan kontrollerad av en oberoende tredje part och det finns bara ett fåtal miljömärkningar att välja på. Det är i första hand Krav, Bra miljöval, TCO, EU-blomman och Svanen

Typ II egna miljöuttalanden, innebär att importörer, grossister och tillverkare själva kan beskriva
miljöegenskaperna hos en vara eller tjänst. Exempel på denna typ av märkning är dagligvaruhandelns
egna miljövarumärken, till exempel Änglamark (Coop) eller I love Eco (ICA).
Det finns särskilda ISO standarder för såväl miljömärkningen som för egna miljöuttalanden.

Typ III  miljövarudeklarationer. Syftet med dessa är att ge jämförbar information om produkters och
tjänsters miljöpåverkan. De används i första hand för att ge information mellan företag.
Miljöstyrningsrådet registrerar certifierade miljövarudeklarationer (EPD, Environmental Product Declaration).
Den positiva miljömärkningen skiljer sig från miljöfarlighetsmärkningen som är obligatorisk.
Märkningen ska följa Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av
kemiska produkter.

Svanen
Svanen är Nordens officiella miljömärkning. Idag finns Svanen på 68 olika grupper av varor och tjänster.
www.svanen.nu 

Krav
Krav-märket sitter på mat som har producerats ekologiskt.
www.krav.se 

EU-blomman
EU: s motsvarighet till den nordiska Svanen.
www.svanen.nu/blomman 

Bra miljöval
Naturskyddsföreningens miljömärke. Omfattar både varor och tjänster.
www.naturskyddsforeningen.se/bramiljoval

EU-Ecolabel

FSC - Forest Stewardship Council
Skogsprodukter - Ursprung, inga kalhyggen

===========================================================================

LOU - Lagen om ofentlig upphandling.

Upphandlande myndigheter - statliga och kommunala myndigheter,  beslutande församlingar i kommuner och landsting är skylldig att göra en ofentlig upphandling om värdet är  för enskilda varor 2 basbelopp (typ 80.000 kr), för tjänster 3 basbelopp. (typ 120.000 kr)

Rutiner
Beställaren är skylldig ge alla anbudsgivare samm info. På kommunen är det ofta en peson som ansvarar för upphandlingar.

Vid ofentlig upphandling får man ej ställa krav på certifierat miljöledningsystem, men man kan ställa krav på ett motsvarande sätt (ej konkurens)

Privat upphandling får man ställa krav.

Certifieras via revisorbyrå (ex. Norska Veritas). Ska återkomma varje år. kostnad, typ. 15.000

Man kan certifiera även en miljöfarlig verksamhet som kärnkraftverk, reningsverk 

Sverige ligger på topp gällande miljöcertifierade företag per invånare.

 

Miljöledningsystem

ISO 14001

Innehåller de krav på miljöledningssystem som en organisation måste uppfylla för att kunna låta certifiera sitt miljöledningssystem

 |->  Planera -> Genomföra -> Kontrollera -> Följa upp  -->-|
  ---<---------------------------<---------------------------------<--- 

Planera

1.) Miljöutredning (en enda gång). - Påverkan, krav, lagstiftning)

2.) Miljöpolicy - Företaget ska tala om vad vill med företaget. Företaget pekar med hela handen
                       Det finns krav på hur en miljöpolicy ska se ut. 
                       Ska stå             * Rellevant - för verksamheten
       * Ständig förbättring
* Följa lagsiftning/föreskrifter
* Grund för fomella mål

3.) Ta fram Miljöaspekter - Lista på alla miljöpåverkan som finns på företaget.
             - Vad finns som kan påverka miljön i verksamheten. Ex. Utsläpp, Avfall

Miljöaspekter

Kontorsverksamhet - el, vatten, värme
Resor
Inköpta tjänster - städ, hotellövernattningar
Maskinpark
Underentrepenörer
Drivmedel - vilka, hur mycket, föbrukning, Farmartankar, Hydraloljor 
Förråd, tvättning, underhåll av maskiner
Spill, avfall, rest produkter, nedskräpning, Förorenad mark
Rivning, kopetens och utförande av entrepenader

4.) Prioritera miljöaspekter - Lista viktigaste miljöaspekterna. ex. JM

källor till miljöpåverkan (miljöaspekter) identifieras
Utifrån den miljöpåverkan som identifierats i miljöutredningen värderas miljöaspekterna och en miljöpolicy för verksamheten tas fram. Den ska ange den övergripande inriktningen för verksamhetens miljöarbete.

Man ska ha en dokumenterad metod för att standardisera och sätta poäng på miljöaspekterna.

5.) Formulera Miljömål - exempelvis Elförbrukning ska ner 20%, byt ut värmepannor till fjärrvärme
Restprodukter - minska osorterade avffall, blandavfall med 70% 

6.) Miljöledningsprogram - Åtgärder 
exempelvis. El: Man ska stänga av datorn på nätterna. Nya datorer mer strömsnåla. 
Restprodukter - införa källsortering

Genomföra

Genomföra

1.) Göra Jobbet

2.) Utbildning

3.) Nödlägesberedskap

4.) Krav på upphandling

organisationen utarbetar rutiner som beskriver hur arbetet ska bedrivas för att begränsa miljöpåverkan. 

Exempelvis kan en rutin för avfallshantering beskriva hur avfallet ska sorteras och hur det transporteras bort och slutligen tas om hand. Rutiner för kommunikation, kompetens och ansvarsfördelning. 

Kontroll
Med hjälp av nyckeltal kan trender i miljöarbetet följas över flera år. 

 

Följa upp

1.) Kontrollera - målen

3. Ledningens genomgång.

2.) Revision av systemet

diskuteras organisationens miljöpolicy och miljömål. 
När miljöledningssystemet är infört kan man välja att certifiera organisationen enligt ISO 14001-standarden.

 

Förbättra

Förbättra - Agera

 

Tillbaks till ruta 1 Planera -> (1 årig cykel)

 

========================== Alternativ till ISO 14001 ========================

BF9K - Kvalitet, Miljö, Arbetsmiljö
BF9K är ett system anpassat för byggbranschen i kvalitet, miljö och arbetsmiljöarbete för mindre och medelstora företag. Det är byggbranschens kvalitetssystem. Syftet med systemet är att dokumentera för beställaren hur företaget uppfyller de krav som ställs beträffande kvalitet, miljö och arbetsmiljö.
BF9K är ett produktcertifieringssystem som funnits sedan år 2000

Systemet består av fem huvuddelar

- Certifieringsregler
- Produktkrav
- Utbildningskrav
- Krav på rutiner i projekt
- Krav på administrativa rutiner

 

FR2000 - Kvalitet, Miljö och Säkerhet. Har gjort olika branch anpassningar. Ex. Företagarnas riksförbund
Klarar en upphandling.
Ett ledningssystem för alla organisationer, både stora och små som bl.a. uppfyller kraven i ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 
Systemet utgår från ISO 9001, ISO 14001 och SS 62 40 70 samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 och Räddningsverkets allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete, SRVFS 2004:3.
FR2000 är dock enklare att införa och använda eftersom alla delarna är integrerade till ett enda system. Organisationen skall kunna införa systemet utan att vara beroende av extern hjälp. 

Innehåller också krav på kompetensförsörjning, hälsa och säkerhet. FR2000 kostar mindre att införa och certifiera. Tillsynen över revisorerna är också likartad. SWEDAC utövar tillsyn över ISO-revisorerna, Rådet för FR2000 över FR2000-revisorerna.

 

Göteborgsmodellen - Enkelt system, ej så bra

Miljödiplomeringen är tänkt som ett alternativ till de internationella systemen ISO 14001 och EMAS.
Miljödiplomeringen 2008 består av flera obligatoriska punkter, och en checklista med 67 punkter som måste uppfyllas till 75 %. Man får välja fritt vilka man vill använda sig av. Punkterna är uppdelade i följande områden:
LokalerPersonalKontorVaror och tjänsterAvfallshanteringTransporterKemikalier

=============================================================================

Produkter och avfall

Prioriteringstrappan 

Prioriteringstrappan är en rangordning för hur avfall skall hanteras. I Sverige infördes denna princip i samband med att Kretsloppspropositionen antogs 1993. Prioriteringstrappan innebär att avfall skall tas omhand i följande prioriteringsordning: 

Avfallshantering

1. Minimering av uppkomst, d v s resurssnålhet 

2. Återanvändning / Återbruk / Retursystem    (i ursprunglig form)

3. Materialåtervinning  (typ. asfalt, burkar)

4. Energiutvinning / Förbränning (ex. högdalen, eldar hushållssopor)

5. Deponering /Särskilt omhändertagande

6. Miljöstörande material. 

Restprodukter som uppkommer skall alltså endast hamna på deponi om det inte finns något annat sätt att nyttiggöra materialet. Hälso- och miljöfarligt avfall skall alltid omhändertas för deponering eller destruktion under kontrollerade former.

 

Försiktighetsprincipen

Försiktighetsprincipen är en grundsten i svensk miljölagstiftning, t ex i Lagen om kemiska produkter där den tillämpas vid val mellan olika produkter. Den innebär att om det finns misstankar att ett ämne kan vara skadligt för hälsan eller miljön skall det inte användas. För projektets del innebär försiktighetsprincipen bland annat att: • Miljömässigt beprövade lösningar skall väljas före nya och okända. 

Utbytesprincipen 

Utbytesprincipen ingår i Lagen om kemiska produkter och kallas även substitutionsprincipen. Den innebär att man skall undvika sådana produkter som kan ersättas med mindre farliga produkter. För projektets del innebär utbytesprincipen att: • Miljömässigt bättre material och produkter skall väljas då funktionsmässigt likvärdiga alternativ finns.

Miljömässigt beprövade lösningar skall väljas före nya och okända samt att miljömässigt bättre metoder och produkter skall väljas då funktionsmässigt likvärdiga alternativ finns.

 

Farligt avfall

Får ej vanligt folk transportera, måste vara godkända firmor.

Oljor, Färger (eldast Sakab Örebro), Lim, PCB, Batterier, el-avfall, lysrör, 

impregnerat trä (förr: cancerframkallande kreosot) - Får eldas på Sakab högtemeratursanläggning i Örebro.
Asbest (på tipp, deponi -vissa) 
Batterier (återvinns)
Kvicksilver - lagras i framtiden i saltgruvor i tyskland
däck - återvinnes
elektronik - metall
kyl/frys - freon - godkända anläggningar, bränns i hög temp.
Trä - bränn
papper - återvinn
kabel - bort plast (granulera)
Lim - bränner 

 

=============================================================================

Miljökvalitetsmål som har bäring mot dagvattenhantering

• Grundvattnet ska ge en säker och hållbar  Grundvatten av god kvalitet .dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt  Levande sjöar och vattendrag. 

•hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. 

• Västerhavet och Östersjön  Hav i balans samt levande kust och skärgård .ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska  Ingen övergödning. 

•inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 

• Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som  Giftfri miljö .skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden

 

Miljökonsekvensbeskrivning MKB

Enligt MB 6 kap skall en miljökonsekvensbeskrivning ingå i en ansökan om tillstånd attanlägga, driva eller ändra verksamheter. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är attidentifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamheteller åtgärd kan medföra på:• Människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap, och kulturmiljö.• Hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt.• Annan hushållning med material, råvaror och energi.• Att möjliggöra en samlad bedömning av vilka ovan nämnda effekter har påmänniskors hälsa och miljö.I MB 6 kap 4 § står det beskrivet att tidigt samråda med Länsstyrelsen om man avserbedriva verksamhet eller vidta någon åtgärd som kräver tillstånd eller beslut omtillåtlighet enligt MB eller enligt föreskrifter som har meddelas med stöd av MB.

 

Miljökvalitetsmålen

1. Begränsad klimatpåverkan 

 

2. Frisk luft 

3. Bara naturlig försurning 

4. Giftfri miljö 

5. Skyddande ozonskikt 

6. Säker strålmiljö 

7. Ingen övergödning 

8. Levande sjöar och vattendrag 

9. Grundvatten av god kvalitet

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 

 

11. Myllrande våtmarker 

 

12. Levande skogar 

 

13. Ett rikt odlingslandskap 

 

14. Storslagen fjällmiljö 

 

15. God bebyggd miljö 

 

16. Ett rikt växt- och djurliv

1. Begränsad klimatpåverkan Syfte: Minskade utsläpp av växthusgaser. Delmål 2008-2012: Att medelvärdet för perioden ska vara minst 4% lägre än utsläppen 1990.2. Frisk luft Syfte: Minskade utsläpp av svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon (VOC).3. Bara naturlig försurning Syfte: Minskade utsläpp av svavel och kväve i mark och vatten.4. Giftfri miljö Syfte: Minskade utsläpp av metaller och andra ämnen som kan skada människors hälsa eller den biologiska mångfalden.5. Skyddande ozonskikt Syfte: Minskade utsläpp av ozonnedbrytande ämnen.6. Säker strålmiljö Syfte: Höjt skydd mot joniserande strålning från radioaktiva ämnen.7. Ingen övergödning Syfte: Minskade utsläpp av bland annat fosfor och kväve i vatten.8. Levande sjöar och vattendrag Syfte: Skydda och restaurera sjöar och vattendrag.9. Grundvatten av god kvalitet Syfte: Användning av mark och vatten får inte medföra negativa konsekvenser för grundvattnet.10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Syfte: Bland annat minskat buller från båttrafik och skydd mot utrotningshotade fiskar och fåglar.11. Myllrande våtmarker Syfte: Bland annat skydd för utrotningshotade arter.12. Levande skogar Syfte: Bland annat skydd för utrotningshotade arter.13. Ett rikt odlingslandskap Syfte: Skydda kulturlandskapen och den biologiska mångfalden.14. Storslagen fjällmiljö Syfte: Minska skador på mark orsakade av mänsklig aktivitet och bevara den biologiska mångfalden.15. God bebyggd miljö Syfte: Bland annat bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader.16. Ett rikt växt- och djurliv Syfte: Bland annat bevara biologisk mångfald.